Det är tidskriften The Lancet som nu publicerar en stor internationell studie som visar utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i 200 länder mellan åren 1975 och 2016.
Trenden är tydlig: samtidigt som andelen underviktiga/undernärda barn har minskat, har förekomsten av övervikt och fetma ökat kraftigt i nästan samtliga länder.
Värst är situationen i vissa önationer i Stilla havet där förekomsten av fetma mer än tiofaldigats de senaste 40 åren. På exempelvis Cooköarna och Nauru lider i dag sju av tio barn av övervikt samtidigt som en tredjedel (33 procent) av samtliga barn är feta.
Efter dessa önationer, ett tiotal totalt, kommer Kuwait och USA där drygt 40 procent är överviktiga och ungefär vart femte barn lider av fetma, det vill säga har ett kroppsmasseindex på 30,0 eller mer.
Ökade klyftor
Även i Sverige har barnen blivit allt fetare, visar studien. År 1975 var bara 2,3 procent av de svenska flickorna feta. Motsvarande andel i dag är 4,7 procent. För pojkarna har viktökningen varit mer påtaglig. År 1975 led 2,6 procent av pojkarna av fetma, mot dagens 8,5 procent.
–Det var en väldigt kraftig ökning i Sverige mellan åren -85 och -95. Därefter har ökningstakten minskat något, säger Claude Marcus, professor och forskare inom barnfetma vid Karolinska institutet.
Däremot, säger han, har de allt större sociala klyftorna resulterat i att förekomsten av fetma och övervikt fortsatt att öka i grupper med sämre socioekonomi, det vill säga med lägre inkomster och sämre utbildning.
–Bland de välutbildade, med förmåga att ta till sig de här budskapen, har ökningstakten minskat, säger Claude Marcus.
I dag är nästan var femte flicka och var fjärde pojke överviktig i Sverige.
För att komma åt problemet vill Claude Marcus se skatt på sötsaker, en så kallad sockerskatt, samtidigt som frukt och grönsaker bör befrias från moms.
"Bisarr situation"
Att bara öka antalet gymnastiktimmar löser inte problemet, anser han.
–Att röra på sig är bra, men om vi vill komma åt fetma och övervikt har det en marginell effekt. Det handlar om vad man stoppar i sig.
Socialminister Annika Strandhäll (S) säger till TT att denna fråga "inte är helt okomplicerad" och att den nu bereds på regeringskansliet.
"En eventuell sockerskatt måste övervägas mycket noga. Branschen har ett stort ansvar. Jag vet att de arbetar aktivt med att erbjuda ett mer hälsosamt sortiment", skriver hon i ett mejl.
Forskarna bakom studien, som är verksamma vid Imperial College London, poängterar att det fortfarande är fler barn som lider av svår eller måttlig undervikt, än som lider av fetma. År 2016 uppskattades 75 miljoner flickor och 117 miljoner pojkar som underviktiga, var av två tredjedelar lever i Sydostasien.
–I vissa länder, som Sydafrika och Indien, är det nu en bisarr situation med både mycket fetma och mycket undernäring bland barn och ungdomar, vilket gör det väldigt svårt för myndigheterna att komma åt problemet, säger Claude Marcus.
Fakta: Så räknar du ut BMI för barn
Med hjälp av BMI, en siffra som räknas fram med hjälp av vikt och längd, går det att beräkna om ditt barn har övervikt eller fetma. BMI-gränserna olika för olika åldrar. Det kan också variera om barnet är flicka eller pojke. För att få rätt BMI måste du titta i en åldertabell, till exempel via vårdguiden.
Du tar vikten i kilo och delar med längden i meter. Talet du då får delar du en gång till med längden i meter.
Gränsen för övervikt kallas för iso-BMI 25. Gränsen för fetma kallas iso-BMI 30.
Du kan också få hjälp med att räkna ut ditt barns iso-BMI via till exempel BVC, skolsköterska eller vårdcentral.
BMI är en förkortning av body mass index.
Källa: Vårdguiden
Fakta: Så bör barn äta
Övervikt är när barn väger så mycket att det räknas om ohälsosamt. Kraftig övervikt kallas fetma och räknas som en sjukdom.
För att veta om ditt barn är överviktigt kan man titta på barnets tillväxtkurva och/eller räkna ut barnets BMI (body mass index, på svenska kroppsmasseindex).
De viktigaste kostråden är:
• äta regelbundet.
• äta mycket frukt och grönsaker.
• äta grovt bröd, potatis, pasta och ris.
• äta mindre mättat fett, som smör, grädde och ost.
• dricka mindre av söta drycker.
• äta lagom stora portioner.
Källa: Vårdguiden 1177
