Familjepolitiken hamnar ofta på fjärde, femte eller sjätte plats när väljarna får rangordna valfrågor. Enligt Jonas Hinnfors, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, finns det inget som tyder på att frågan skulle segla högre upp i år.
- Det skulle vara om alliansen presenterar ett slagkraftigt, tydligt vårdnadsbidrag, och förmår göra det utan att dra ned på något annat, säger han och förutspår att det skulle försämra det strategiska läget för s.
Jonas Hinnfors, vars avhandling handlar om partistrategier i familjepolitiken, påpekar att det är viktigt för s att försöka återställa välfärden efter 1990-talets nedskärningar. Han bedömer att s, efter höjningarna av barnbidraget och taket i föräldraförsäkringen, har ett övertag i familjepolitiken. Dessutom lovar partiet en sänkning av maxtaxan.
I alliansens gemensamma valmanifest, som presenterades i veckan, finns ingen uppgörelse om familjepolitiken. Kd-ledaren Göran Hägglund svarade "kanske före valet, om vi hinner, annars efter valet" på frågan om när väljarna får besked.
- Att partierna inte kommit överens tyder på hur dramatisk splittringen är, säger Jonas Hinnfors.
Att alliansen skulle stå tomhänt i jämförelse med s tycker Maria Larsson, vice partiordförande i kristdemokraterna, är en förhastad slutsats.
- Då får man läsa manifestet lite mer noggrannt. Där står det att föräldrar ska ha ett större inflytande över sin livssituation och de som vill ska kunna tillbringa mer tid med sina barn. Vi är inte framme vid en konkret utformning av familjepolitiken, men vi har gett en inriktning, säger hon.
Hon tycker att s-förslaget om en sänkt maxtaxa är ett bevis för att partiet prioriterar arbetslivet före barnen.
- Jag tror att svenska folket mycket väl vet att s-politik är inriktad på att minska valmöjligheten för föräldrar. Vi har en samsyn om att det behövs fler alternativ för att familjer ska få ihop livspusslet, säger Maria Larsson.
Alla fyra partierna i alliansen vill öka valfriheten. Både m och kd föreslår ett kommunalt vårdnadsbidrag, något som skulle kräva en ändring av kommunallagen.
- Det är fel att säga att det är något helt annat, säger Jonas Hinnfors, det handlar inte om ett hemmafruideal. Men m och kd visar förståelse för om familjerna själva vill välja om en av föräldrarna ska vara hemma.
Hur mycket allianspartierna vill styra uttaget av föräldraförsäkringen varierar: kd inget alls eller möjligen genom m-förslaget om en skatterabatt, c vill höja inkomsttaket och fp går längst och föreslår en jämställdhetbonus.
- Så fort något hotar kvinnornas möjligheter att arbeta har folkpartiet dragit i nödbromsen, säger Jonas Hinnfors, som gissar att fp:s prioriteringar bromsat en borgerlig överenskommelse.
Om det blir en rödgrön regering efter valet är frågan hur stort genomslag miljöpartiets och vänsterpartiets familjepolitik får.
- S är en jätte jämfört med v och mp och kan därför vara ganska tufft - i den här frågan behöver de knappast ta någon hänsyn alls, säger han och tar mp- och v-kraven om ökad kvotering av föräldraförsäkringen som exempel.
- Vid en regeringsförhandling skulle s kanske kunna sträcka sig till att ytterligare en månad reserveras för pappan. Knappast längre.
