Fallet Girjas sameby prövas i hovrätten

Det var i juli 2015 som Gällivare tingsrätt slog fast att Girjas sameby ska ha rätt att bestämma över jakt och fiske i sitt fjällområde. Domen motiverades bland annat av att samerna har brukat området i uppemot 1000 år, inom juridiken kallat "urminnes hävd".

- Det var en oerhörd lättnad och en fantastisk upprättelse för samebyarna, framför allt för de äldre som sett förändringarna under de senaste 50 åren, säger Mats Berg.

"Får inte betesro"

Girjas sameby sträcker sig över ett område i Norrbotten, från inlandet mellan Gällivare och Kiruna, ut till landsgränsen mot Norge. Girjas avlånga yta har – i likhet med andra samebyars – uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring.

1992 fattade riksdagen beslut om nya regler som öppnade upp för allmänheten att fiska och jaga i fjällområden norr om odlingsgränsen. Det fick turismen att strömma till med ökad jakt och skotertrafik som konsekvenser, något som enligt samerna stör renarna, som i dag uppgår till omkring 10000 i antal.

- Renarna får inte betesro, det är inget snack om den saken, säger Mats Berg.

"Olyckligt"

I och med tingsrättens dom såg det ut som att samerna skulle vinna ensamrätt till markerna. Men det beslutet nöjer sig inte staten med. Justitiekanslern som driver statens ärende redogör i en 40 sidor lång text, utstakad i 148 punkter, varför man anser att saken ska prövas i högre instans. Bland annat kritiserar man tingsrättens syn på rättspraxis. Justitiekansler Anna Skarhed har också sagt att målet är principiellt och komplicerat, och att det därför är viktigt att domen också prövas i hovrätten.

Peter Danovsky, juridiskt ombud för Girjas sameby, ställer sig frågande till att staten fortsätter att driva saken.

- Jag har svårt att förstå varför det är viktigt för staten att vinna det här. Jag tycker det är olyckligt att staten inte accepterar tingsrättens dom. Det hade varit förenligt med hur staten borde uppträda gentemot samerna och deras rättigheter.