Facket vinner mark hos unga

– Att unga i högre grad än äldre verkar vara mer positivt inställda till fackföreningsrörelsen kan ses som ett trendbrott. I våra tidigare barometrar har vi inte sett någon större skillnad mellan åldersgrupperna, säger Robert Gelmanoski, vd vid analysföretaget Nordic brand.

Vad beror det på?

– Det är svårt att veta, men vi har sett att ungas upplevelse av otryggheten har ökat jämfört med för några år sedan. Unga verkar värdesätta kollektivet mer idag, säger han.

– En annan förklaring kan vara att äldre i relation till unga tar större intryck av media.

Unga läser inte tidningar och tittar på nyheter i samma utsträckning som äldre och färgas därför inte lika mycket en negativ mediedebatt. För dom är vännernas uppfattning det viktigaste.

Anseendebarometer genomförs årligen sedan 2009 och syftet är att undersöka svenska folkets uppfattning av de 12 mest kända facken. Den senaste studien genomfördes i våras och omfattar ett representativt urval av befolkningen på 7000 deltagare mellan 18 och 65 år.

Styrkan i anseendet mäts med hjälp av svaren på en rad påståendefrågor som sedan vägs samman till ett index på en skala 1-100. Inget av fackförbunden får ett index på över 70, som motsvarar ett bra anseende. Alla förbund backar jämfört med mätningen 2015 utom Lärarförbundet och Jusek som hoppar upp ett steg på skalan till ett index på 59 respektive 66.

– Som fackförening har man intresse av att påverka samhällets uppfattningar i viss riktning och makt och inflytande hänger ihop med ett högt anseendekapital, säger Robert Gelmanoski.

Störst förtroende har allmänheten för akademikerförbundet Jusek, Sveriges ingenjörer med ett index på 66 i båda fallen och Läkarförbundet med ett index på 62. I botten ligger Kommunal med ett index på 49, det lägsta sedan mätningarna startade och det enda förbundet som hamnar inom kategorin "Dåligt anseende". Därefter ligger Vårdförbundet och LO med index på 54 vilket motsvarar ett svagt anseende.

– Negativa mediaskriverier påverkar alltid anseendet, det kommer man inte ifrån, men det blir extra allvarligt om skriverierna är sanna om man säger så. Har man ett högt anseendekapital så har man en del att ta av när krisen kommer men kommunal har alltid legat lågt i våra mätningar, säger Robert Gelmanovski.

Bakom Kommunals låga index ligger Aftonbladets avslöjande i januari förra året, som bland annat visade att Kommunals styrelse använt medlemmarnas pengar till resor och dyra krognotor.

– När skriverierna påverkar en så viktig del av kärnverksamheten, hur ledningen förvaltar medlemmarnas pengar, så drabbar det extra hårt, säger han.

När skandalen slog ner förlorade förbundet 13 000 medlemmar. Kristina Mårtensson, kansliechef på Kommunal, är inte förvånad över förbundets låga siffra i Nordic Brands senaste mätning.

– Det går väldigt snabbt att rasera ett anseende men det tar väldig lång tid att bygga upp. Vi tappade många medlemmar men det har vi vänt nu och går plus igen. Ska man kunna bli en stark aktör vid förhandlingsbordet så gäller det också att ha så många medlemmar som möjligt, säger hon.

Robert Gelmanovski ser tre områden där fackförbunden behöver vidta åtgärder för att förbättra sitt anseende hos allmänheten.

– Det handlar om synen på ledarskapet, vad medlemmarna får för pengarna och förmågan till nytänkande, säger han.

När det gäller ledarskapet når inget förbund över ett index på 55 med undantag av Sveriges Ingenjörer.

– Det måste man säga är ett underbetyg åt ledarskapet inom svensk fackföreningsrörelse.

TEXT

Pia Svensson

pia.svensson@gp.se