En utredare försöker nu råda bot på att asylsökande kan hamna i flera års limbo när de får avslag på sin ansökan men landet de ska återvända till inte tar emot dem. Arkivbild.
En utredare försöker nu råda bot på att asylsökande kan hamna i flera års limbo när de får avslag på sin ansökan men landet de ska återvända till inte tar emot dem. Arkivbild.

Förslag för att hindra asylliv i limbo

Människor kan bli fast många år i juridisk limbo när landet de ska utvisas till vägrar ta emot dem. Nu föreslår en utredning att de lättare ska få uppehållstillstånd – om situationen är utom deras kontroll. Förslaget möts av blandade reaktioner.

ANNONS
|

- Det är väldigt viktigt att det här inte blir en ventil för att inte behöva genomföra svåra utvisningar, att det syftar till att lösa ett annat problem. Det finns en risk för det, och då kan det plötsligt röra sig om väldigt många människor, säger Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna.

Han anser att det stora problemet i dag är det motsatta, det vill säga att många asylsökande inte återvänder frivilligt när de får besked om att de inte får stanna i Sverige.

ANNONS

Extrem utsatthet

Miljöpartiet har länge drivit frågan och välkomnar att regeringen nu skickar förslagen på remiss.

- Det handlar nog om relativt få personer, men de människorna befinner sig i extrem utsatthet, i en situation där de har mycket få rättigheter och helt enkelt inte har någon möjlighet att påverka sin situation, säger Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för MP.

Exakt hur många som hamnat i detta juridiska ingenmansland går inte att fastställa, säger utredaren Anna Lundberg. Det kan handla om personer som är statslösa eller att mottagarlandet har så svaga institutioner att det är omöjligt att få id- och resehandlingar. Trots att personen medverkar går det inte att verkställa utvisningsbeslutet.

För den som drabbas kan det handla om uppemot 10–15 års ovisshet. Skulle myndigheterna dessutom bedöma att personen inte medverkar, så blir han eller hon av med ekonomisk ersättning och kan inte arbeta.

Mer restriktivt

Redan i dag är det möjligt enligt lagstiftningen att bevilja uppehållstillstånd på grund av så kallade praktiska verkställighetshinder.

- Det görs i liten utsträckning och lagstiftningen har blivit mera restriktiv i sin tillämpning över åren, säger Anna Lundberg som föreslår att lagstiftningen ska bli tydligare på flera punkter.

ANNONS

En förändring i praxis märks efter en dom i Migrationsöverdomstolen 2009. Tidigare var huvudregeln att ge uppehållstillstånd när avvisnings- eller utvisningsbeslut preskriberats efter normalt fyra år. Nu är det ett undantag på grund av den tolkning som görs av domen.

Skuggsamhällen

Utredaren föreslår därför en ny bestämmelse som tydligt säger att uppehållstillstånd får beviljas som en följd av preskription – men bara om den enskilde inte har hållit sig undan eller varit den avgörande orsaken till att beslutet inte gått att verkställa.

Anna Lundberg tror inte att det kommer att bli så många fler som får uppehållstillstånd med hennes förslag.

- Nej, men vi tror att en del personer får uppehållstillstånd tidigare än vad som nu är fallet. Då kan de etablera sig i det svenska samhället i stället för att hamna i papperslöshet och skuggsamhällen, säger hon.

TT

Fakta: Utredningens förslag

1. Låt det tydligt framgå av utlänningslagen att hänsyn ska tas till praktiska verkställighetshinder redan i grundärenden, då asylansökan bedöms, och att uppehållstillstånd får beviljas av sådana skäl.

2. För in begreppet praktiska verkställighetshinder i den bestämmelse som möjliggör för Migrationsverket att bevilja uppehållstillstånd när avvisningsbeslutet vunnit laga kraft.

3. För in en ny bestämmelse som uttryckligen anger att uppehållstillstånd får beviljas när ett beslut preskriberats, normalt efter fyra år, om inte den enskilde personens eget agerande varit den avgörande orsaken till att beslutet inte kunnat verkställas.

4. Tillsätt en utredning om statslösas rättsliga ställning och införandet av en statslöshetsprocedur.

ANNONS