Omkring 1,51 miljoner brott anmäldes förra året vilket innebar en ökning med mindre än 7000 anmälningar, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Men trots att anmälningarna var marginellt fler minskade antalet handlagda brott med en procent jämfört mot 2015. I reda siffror innebar det att 22000 färre anmälda brott hann bli avslutade ärenden.
Även den så kallade personuppklaringen – ett handlagt brott där någon form av lagföringsbeslut fattats om minst en misstänkt person – gick ner, med tio procent. Ett lagföringsbeslut kan vara ett åtal, ett strafföreläggande eller en åtalsunderlåtelse. Åtalsunderlåtelse används exempelvis vid mindre allvarliga brott som den misstänkte erkänt.
När man sätter antalet personuppklaringar i förhållande till antalet handlagda brott får man fram det som kallas personuppklaringsprocent. Den sjönk med en procentenhet, vilket innebär att den nedåtgående trenden de senaste åren fortsatte.
Antalet misstänkta som lagfördes för brott minskade med 6 procent, vilket innebär att även den nedåtgående trenden fortsatte.
Problemen med vikande resultat är kända sedan tidigare och kravet från ansvarig minister är att Polismyndighetens nya organisation – som nu funnits i över två år – måste börja leverera bättre resultat.
Fakta: Tillfällig förstärkning
Polismyndigheten har återkommande kritiserats för att resultaten ännu inte vänt upp efter omorganisationen 1 januari 2015.
Tidigare i mars meddelade man att utredningsverksamheten förstärks genom tillfälliga anställningar av ett tiotal åklagare.
Av landets sju polisregioner får fyra (Syd, Väst, Bergslagen och Mitt) utredningsstöd från åklagare som kommer att arbeta som polisiära förundersökningsledare under minst sex månader.
I region Öst inrättas en särskild utredningsgrupp där även en åklagarresurs kommer att bistå. Den gruppen ska under ett halvår beta av mängdbrottsärenden.
I samtliga områden ska äldre ärenden betas av.
Källa: Polisen