Färre kvinnor dödas av en man de har eller har haft en relation med, enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) nya rapport om brottsutvecklingen i Sverige. Mellan 2008 och 2013 dödades i genomsnitt 13 kvinnor per år, jämfört med i snitt 17 under både 00-talet och 1990-talet.
Samhällets åtgärder bedöms ha haft effekt.
- Insatser mot psykisk sjukdom och alkoholmissbruk är viktiga, liksom en ökad uppmärksamhet från exempelvis mödravård, förskolor och socialtjänst. Det finns också en minskad tolerans mot våld i samhället generellt, säger Nina Forselius, utredare på Brå.
Mycket återstår
Men kvinnojourförbundet Unizon ställer sig tveksamt till trenden.
- All minskning av mäns våld är välkommen men jag tycker inte att man ska dra för stora växlar på att det minskar när det är såhär små tal. Vi ser samtidigt att övrig brottslighet som män utsätter kvinnor för ökar, säger Olga Persson, generalsekreterare på Unizon.
Enligt Brå ser både trakasserier och sexualbrott mot kvinnor ut att ha gått upp något de senaste åren.
Även om samhället lagt stora resurser på att minska mäns våld mot kvinnor återstår mycket att göra, anser Olga Persson.
- När det gäller dödligt våld mot kvinnor är det fortfarande så att vi inte har obligatoriska haveriutredningar när det händer. I många fall är förövaren redan före mordet känd av myndigheterna, vilket ger oss möjligheter att göra mycket mer för att skydda kvinnor och barn, säger hon.
Hon pekar också på rättsväsendets ansvar.
- Våld är ett brott. Ändå ser vi fortfarande i dag att kvinnor och barn flyttas till skyddat boende – men ingen insats sätts in mot den misstänkte förövaren. Han blir inte anhållen och häktad och kontaktförbud beviljas inte, säger hon.
Skjutningar ökar
En tydlig ökning syns samtidigt i det dödliga våldet med skjutvapen, vilket även tidigare analyser visat. I dag är nivån ungefär densamma som i slutet av 90-talet.
- Skillnaden jämfört med då är att skjutningar i relationssituationer minskat betydligt medan skjutningar i kriminella konflikter ökat, säger Jonas Öberg, utredare på Brå.
Dödsskjutningarna sker i större utsträckning utomhus, med illegala enhandsvapen och offren är ofta yngre män. Många gånger börjar konflikterna med att en person känner sig kränkt.
- Det kan vara ganska banala initialhändelser som triggar igång saker som sedan slutar med dödligt skjutvapenvåld, säger Jonas Öberg.
Fakta: Dödligt våld
I snitt avlider 91 personer varje år av dödligt våld i Sverige. Det kan vara mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång.
De två senaste decennierna har det dödliga våldet sammantaget minskat, trots att det var som högst 2015 med 112 fall. 2001–2005 inträffade i genomsnitt 92 fall av dödligt våld årligen, mellan 2011–2015 var siffran 85.
Minskningen är störst för fall där barn under 15 år är offer.
Personer med missbruks- och/eller psykiska problem både begår och drabbas oftare av dödligt våld.
I två tredjedelar av fallen känner de inblandade varandra sedan tidigare.
Det dödliga våldet begås huvudsakligen med någon form av vapen, vanligen kniv.
En förhållandevis hög andel av brotten klaras upp, cirka 80 procent.
Andelen fängelsedomar har ökat kraftigt medan andelen som döms till rättspsykiatrisk vård har minskat.
Källa: Brå
Fakta: Andra brott
Sexualbrott
Olika datakällor pekar i skilda riktningar när det gäller sexualbrottens utveckling. Andelen som rapporterar att de utsatts för sexbrott har ökat de tre senaste åren, samtidigt som den kontinuerliga ökningen av polisanmälda sexualbrott har mattats av. Sjukvårdsdata visar ingen ökning i antal personer som sökt vård till följd av sexuella övergrepp. Att den självrapporterade utsattheten ökar tros delvis bero på en ökad uppmärksamhet kring sexualbrottsfrågor, vilket kan bidra till att människor i ökande utsträckning definierar även händelser av mindre grov karaktär som sexualbrott.
Misshandel
Andelen personer som utsatts för misshandel har minskat under 2000-talet. Främst är det alkoholrelaterad misshandel mellan obekanta unga män som gått ner. Anmälningarna om misshandel har samtidigt ökat, men det tolkas som ett resultat av ökad uppmärksamhet och minskad tolerans för våldsbrott.
Hot och trakasserier
Hot och trakasserier är de två brottstyper som störst andel uppger sig ha utsatts för. 2015 uppgav fem procent att de utsatts för hot, och lika många att de utsatts för trakasserier. Kvinnor och yngre utsätts oftare. Utsattheten för hot och trakasserier har under lång tid legat stabilt, men ser under se senaste åren ut att ha ökat något.
Stöld
Färre hushåll utsätts för stöld. Under 2015 utsattes knappt 10 procent av hushållen för någon typ av stöldbrott, vilket kan jämföras med nära 13 procent 2006.
För analyserna har Brå huvudsakligen använt sig av den nationella trygghetsundersökningen (NTU) och den officiella kriminalstatistiken.
Källa: Brå
