Eventuella terrordåd i Sverige under året som kommer skulle sannolikt vara motiverade utifrån våldsbejakande islamistisk extremism. Det är också troligare att ett sådant dåd skulle utföras av någon som agerar på egen hand än att flera inblandade attentatsmän direkt styrda och utskickade av en terrorgrupp skulle agera. Den slutsatsen drar utredarna vid Nationellt centrum för terrorbedömning,
- Det högsta hotet och det som motiverar nivå 3, är det från islamistiskt motiverad terrorism, säger Mats Sandberg, chef för Nationellt centrum för terrorbedömning till TT.
- Slutsats nummer två av särskild betydelse i rapporten, är att om terrordåd skulle inträffa, ser vi primärt en ensam aktör agera och inte ett mer samordnat större attentat. Vi kan inte utesluta det, men ska man väga de två mot varandra, är det den ensamme aktören vi ser störst risk för, säger han.
Hotnivån ligger kvar
Nationellt centrum för terrorhotbedömning är en permanent arbetsgrupp med utredare från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, som har till uppgift att bedöma terrorhotet mot Sverige och svenska intressen.
I stora stycken är årets analys lika med förra årets. Inrikesminister Anders Ygeman ser inga nya uppgifter som kan vara skäl för särskilda initiativ.
- Vi ligger på samma nivå sedan 2010. I grunden har inget förändrats och den bild som ges ligger till grund för den nationella strategin mot terrorism. Många åtgärder är på plats som exempelvis missbruk av svenska pass. Andra är på väg, säger han.
Centret bedömer att den nationella hotnivån kommer att förbli en trea på den femgradiga skalan, vilket betyder ett förhöjt hot. Trean motiveras av just hotet från radikal islamistisk extremism medan hotet från andra slags politiskt motiverade rörelser eller enskilda bedöms som lägre.
- Vi går inte ner i det enskilda fallet utan plockar en mängd enskilda fall och drar slutsatser utifrån dem. Motivbilden är alltid viktig. Vi bedömer trovärdigheten i den information vi får och ser sedan på antalet aktörer och bedömer deras avsikt och förmåga att göra något. Ska vi höja en nivå bör vi se tydligare intention, tydligare attentatsplanering från ytterligare ett antal personer än vad vi ser i dag.
Ett annat skäl till förhöjd hotnivå är att IS ändrat strategi och sedan hösten 2014 uppmanar sympatisörer att utföra terrorhandlingar i de länder där de befinner sig.
Minskad dragningskraft?
Å andra sidan finns tecken på att IS lockar färre sympatisörer enligt centret.
- Det innebär inte att den totala dragningskraften till den här typen av grupper minskar. Snarare vänder man sig istället till andra grupper, säger Mats Sandberg.
När det kommer till andra former av hot, från politiskt motiverade höger- och vänsterrörelsen, bedöms hotet fortfarande som lågt eller en 2:a på skalan, medan förra årets relativt låga hot från separatistiskt hot, strukits.
- Vi såg under 2015 tendenser om att konflikten mellan turkiska staten och PKK kunde spilla över i Sverige. Det har vi överhuvudtaget inte sett under 2016 och därför har vi valt att sänka den nivån, säger han.