"Agera där ni är – kom inte hit", är terrorgruppens budskap när fästet i Syrien och Irak blir allt svagare. Onsdagsnattens sprängning av den historiska al-Nurimoskén i Mosul är ett bevis på ytterligare ett nederlag för terrorgruppen, enligt Iraks premiärminister Haider al-Abadi.
Ett hundratal personer som stridit för IS har återvänt till Sverige – kvar finns ytterligare ett hundratal. Många av dem vill ta sig tillbaka till Sverige, enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, som anser att de insatser som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism gjort är otillräckliga.
–Redan 2014 visste vi att återvändarna skulle bli ett jätteproblem. Varför har ingenting gjorts? Det ligger egentligen på samordnarens bord, men de är helt tysta i frågan – de syns inte, märks inte och hörs inte, säger han.
Snabbt tillbaka
Tysk forskning visar att drygt 50 procent av återvändarna snabbt är tillbaka i radikala kretsar. Troligtvis finns ett liknade mönster i Sverige, enligt Ranstorp.
–Faktum är att vi har personer som försöker utföra terrordåd i andra länder. Vi jobbar inte alls med att försöka reducera de extremistiska miljöerna, utan vi hoppas på att det långsiktiga förebyggande arbetet kommer lösa upp knuten. Problemet är att extremismen växer, den minskar inte, säger han.
Dålig beredskap
Flera stora svenska städer saknar information om hur många IS-anhängare som har återvänt. Och även i de städerna där myndigheterna har information om återvändarna saknas insatser. Jämfört med andra europeiska länder är det svenska arbetet med återvändare undermåligt, enligt Ranstorp.
–I Belgien och Holland jobbar man aktivt med dem som återvänder. De låter inte återvändarna bara komma tillbaka utan de har en dialog med dem och gör en riskbedömning. I Sverige finns inte de insatserna, säger han.