Kanske var det i söndags det hände.
I alla fall tror tidningen The Economist att vi om tio år kommer att säga att det var söndagen den 23 oktober 2011 som EU delades i två. Från och med den dagen finns en inre kärna, bestående av de 17 euroländerna, och en periferi med de tio andra.
Den senaste veckans toppmöten kring den ekonomiska krisen har ju varit tudelade: först en träff för alla 27 EU-länder och sedan en för de 17 euro-länderna.
Allt fler talar nu om att makten steg för steg flyttas över till de 17. Philippe Ricard i Le Monde spekulerar till och med i att euron räddas på EU:s bekostnad. "EU är dött - leve eurozonen?" skrev han den 15 oktober.
Vad händer då med Sveriges inflytande i EU?
Frågan oroar regeringen. Så sent som i regeringsförklaringen den 15 september försäkrade statsminister Reinfeldt att "Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet." Men sedan dess har utvecklingen gått i stormsteg åt motsatt håll.
Den svenska regeringen har i och för sig inget emot att eurozonens krishantering sköts av de 17 själva. Det Fredrik Reinfeldt försöker hindra är att euroländerna får oproportionerligt stort inflytande över områden som berör alla 27.
- Vår utgångspunkt är att ett förstärkt eurosamarbete inte får smitta andra delar av Europapolitiken, som finansminister Anders Borg uttryckte det i en riksdagsdebatt i tisdags.
Mardrömmen för Sverige är att euroländernas röst, direkt och indirekt, kommer att väga tyngre än övriga EU-länders även när det gäller helt andra frågor, som ekonomiska spelregler eller miljö. I värsta fall, ur svenskt perspektiv, skulle det till och med kunna befästas i EU:s fördrag.
Tills alldeles nyligen trodde ingen att fördraget skulle ändras i närtid, men nu rycker det allt närmare. Det hänger samman med att EU tvingats bryta mot fördraget för att klara den akuta krishanteringen – en annan tendens som oroar Sverige. För ett litet land är det särskilt viktigt att regler följs.
Så vad har regeringen att sätta emot?
• Opinionsbildning. Anders Borg och Carl Bildt skrev nyligen i Financial Times att EU27 fortfarande måste bestämma över det som berör alla länder, som reglerna för banksektorn.
• Pengar. Hittills har Sverige visat god vilja genom bidrag till stödprogrammen för Irland, Island och Lettland.
• Allianser med likasinnade. Det borde utnyttjas mer, anser Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich och påminner om hur Göran Persson slog sig ihop med Tony Blair.
Statsvetarna Rutger Lindahl och Daniel Naurin vid Göteborgs universitet har också funnit att Sverige hittills varit mycket framgångsrikt i att påverka inom EU genom strategisk samverkan med andra länder. Daniel Naurin påpekar att Sverige hittills inte verkar ha förlorat inflytande på att stå utanför euron, tvärtemot vad som hävdades inför folkomröstningen 2003.
EU-kommissionären Cecilia Malmström, som gästföreläste på Göteborgs universitet i måndags, tror också att Sverige delvis självt kan påverka hur stort inflytande vårt land får. Hon hoppas att Sverige ska vara aktivt, i stödprogram och med idéer, inte minst utifrån vad som fungerade under den svenska 90-talskrisen.
- Vad som händer i EU är ju oerhört viktigt för Sverige, säger Cecilia Malmström.
