Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

V%C3%85RBUDGET+2018
Finansminister Magdalena Andersson (S) med regeringens ekonomiska vårproposition. Bild: Christine Olsson/TT

En vårbudget präglad av höstens val

Prognoserna i regeringens vårbudget är präglade av att det är valår. Statens finanser utmålas som stabila och de ekonomiska utsikterna goda. Men Konjunkturinstitutets generaldirektör varnar för ett budgethål.

Grovt räknat saknas drygt 20 miljarder kronor i åtstramningar eller skattehöjningar för att få det att gå ihop 2019 och 2020, enligt Urban Brusewitz, generaldirektör för Konjunkturinstitutet (KI). Utan åtgärder kommer regeringen antingen missa det nya överskottsmålet eller tvingas acceptera minskad personaltäthet i offentlig sektor, enligt KI-chefen.

– Om man i närtid, 2019–2020, ska klara oförändrad personaltäthet och klara överskottsmålet krävs aktiva besparingsåtgärder. Antingen i form av skattehöjningar eller minskade bidrag, säger han.

Fler unga och äldre

Problemet har en demografisk förklaring, med fler unga och äldre i befolkningen.

Fast Brusewitz tillägger att under andra hälften av nästa mandatperiod, 2021–2022, beräknas budgetutrymmet öka igen. Det är en effekt av den automatiska förstärkningen av budgeten som finns inbyggt i systemet. Detta kan enligt Brusewitz täcka de över 100 miljarder som annars ser ut att behövas för att klara både personaltätheten och överskottsmålet under hela nästa mandatperiod.

Men finansministern avfärdar KI-chefens beräkningar och utesluter skattehöjningar.

– Vi ser att vi tydligt klarar det nya överskottsmålet, säger hon på en presskonferens.

Enligt Andersson består skillnaden i KI:s och regeringens bedömning av att de beräknar potentialen i svensk ekonomi och det så kallade kapacitetsutnyttjandet olika.

– Där har vi lite olika metoder, säger hon.

Låga löneökningar

Det handlar enligt Andersson bland annat om låga löneökningar och en nästan obefintlig löneglidning, som inte KI tar hänsyn till.

– Vi, och många internationella bedömare också, bedömer att det fortfarande finns lediga resurser i ekonomin, säger hon.

I vårbudgeten, där prognoserna inte skiljer sig särskilt mycket från regeringens februariprognos, tar finansministern i stället sats inför valet i september. Läget är gynnsamt för svensk ekonomi, med draghjälp från en bred konjunkturuppgång i omvärlden.

Som trumfkort lyfter hon Sveriges sysselsättning, som enligt regeringen har stigit till den högsta nivån sedan 1992 – och statsskulden, som är den lägsta som andel av BNP sedan 1970-talet.

–Det finns risker

Hon tillägger att det finns risker, bland annat till följd av brexit och den handelspolitiska osäkerheten kring Trumpregeringen. På hemmaplan oroas hon samtidigt fortfarande av utvecklingen på bostadsmarknaden.

– Det är en blandning av valupptakt och samtidigt ett försök att spara de allra starkaste korten till ett mera strategiskt läge i valrörelsen, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Han räknar med mer offensiva satsningar på välfärd och kommuner i en valplattform som kanske presenteras i Almedalen i juli eller i augusti, när valrörelsen kommer igång på allvar. Enligt Frisén är regeringens syn på ekonomin i år kanske något mer positiv än hos de flesta bedömare, inklusive SEB:s ekonomer.

Sänkt inflationsprognos

Andra ekonomer, som Torbjörn Isaksson på Nordea, tar fasta på regeringens sänkta inflationsprognos och att Magdalena Anderssons stab inte längre räknar med att Riksbanken sänker reporäntan i år.

Swedbanks chefsekonom Anna Breman tycker för sin del att regeringens prognoser vad gäller konsumtion och BNP på lite sikt är "ganska optimistiska".

– Det här året får hushållen en hel del stimulanser via finanspolitiken (sänkt pensionärsskatt och höjda barnbidrag) och vi har svårt att se att konsumtionen skulle fortsätta på lika hög nivå, säger hon.

Mest läst