En biljon arter på jorden

Siffran kan förefalla absurt hög. Men det finns en enkel förklaring. Detta är första gången som forskare har gjort ett allvarligt försök att uppskatta antalet existerande mikroorganismer.

Tidigare har det bara gjorts beräkningar av antalet eukaryoter, det vill säga organismer med cellkärna.

Eukaryoterna omfattar alla livsformer som går att se med blotta ögat – djur, växter, svampar – plus ett fåtal encelliga arter, exempelvis amöbor och andra så kallade urdjur.

För några år sedan kom en forskargrupp fram till att det finns cirka 8,7 miljoner arter av eukaryoter, varav en majoritet utgörs av insekter, de flesta av dem ännu inte beskrivna.

Däremot gjorde man inget försök att greppa antalet organismer utan cellkärna. Här återfinns den överväldigande merparten av alla mikroorganismer, varav bakterierna utgör den största gruppen.

Ettusen miljarder arter

Hur många av dessa som finns på jorden har ingen vetat. Få har ens vågat gissa vilka tal det rör sig om.

Men nu har vi fått en antydan om storleksordningen. Den nya studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att antalet sannolikt är hisnande högt.

Enligt forskarna bakom studien, mikrobiologerna Kenneth Locey och Jay Lennon vid Indiana University i USA, antyder resultaten att det finns cirka ettusen miljarder arter av mikroorganismer på jorden.

Hur är detta möjligt? Finns det verkligen plats för så många olika livsformer?

Ja, säger Locey och Lennon. Allt talar för att så är fallet.

Lagbundna ekosystem

De har utgått från alla kända kartläggningar av jordens arter till dags dato. Här ingår data över både större organismer och mikrober från 35000 platser runt jordklotet, på land och i haven. Totalt har dessa lett till upptäckten av cirka 5,6 miljoner arter, varav merparten mikroorganismer.

För att kunna extrapolera den siffran till alla miljöer på jordklotet, har de utgått från att de biologiska och ekologiska processerna är lagbundna, det vill säga fungerar på samma sätt i alla ekosystem.

De fann exempelvis att antalet arter i systemen alltid ökade när det totala antalet individuella organismer ökade.

Några få arter tenderar att dominera systemen, medan de flesta förblir sällsynta. Lagbundenheten var mycket tydlig i samtliga fall. Det går nästan alltid att förutsäga antalet arter om man känner till typen av miljö och områdets storlek. Detta tycks gälla på alla nivåer, såväl bland stora däggdjur som bland bakterier.

Bakteriernas tidsålder

Att antalet arter bland mikroorganismerna är så stort är kanske inte förvånande. Det finns utrymme för långt fler bakterier än elefanter i ett ekosystem. Men forskarnas uppskattning är ändå förbluffande.

Det bör påpekas att en mycket stor andel av dessa mikroorganismer finns i oceanerna. De studier som har gjorts har antytt att den mikrobiella mångfalden i haven är enormt stor.

Kommer det någonsin att bli möjligt att vetenskapligt beskriva mer än en liten bråkdel av denna mångfald? Sannolikt inte, även om vi kanske bör göra ett försök att nå lite längre i vår kartläggning än idag.

Däremot har studien visat vilken typ av organismer som dominerar vår värld. Vi talar ibland om att vi lever i däggdjurens, eller människans tidsålder, och att den föregicks av dinosauriernas, reptilernas, groddjurens och fiskarnas tidsåldrar. Kanske det vore riktigare att säga att livet på jorden alltid har befunnit sig i bakteriernas tidsålder.