I slutet av 2015 började det surras inom forskarvärlden om att vågorna hade upptäckts. Den 11 februari året därpå gick forskningslaboratoriet Ligo, Laser Interferometer Gravitational Wave Observatory, i USA ut med att så var fallet. Redan då pratades det om att upptäckten kunde bli aktuellt för ett Nobelpris, men sista dagen för nominering är den 31 januari och upptäckten presenterades alltså för sent.
Massiva kollisioner
Gravitationsvågor är en form av strålningsenergi. De utgörs av förändringar i rummets och tidens geometri som rör sig med ljusets hastighet bort från källorna som alstrar dem. Källorna är oftast massiva kollisioner och explosioner i rymden, såsom kolliderande svarta hål.
Nyligen presenterade Ligo den fjärde säkerställda observationen av gravitationsvågor. För första gången registrerades samma signal av flera olika instrument, vilket gjorde det möjligt att lokalisera källan.
Det var den 14 augusti som tre olika instrument, två i USA och ett i Europa, lyckades detektera så kallade gravitationsvågor till följd av två krockande svarta hål. Eftersom det var tre instrument som detekterade samma signal kunde forskarna – med hjälp av triangulering – även lokalisera var i universum smällen ägde rum för sisådär 1,8 miljarder år sedan.
Svarta hål
Resultaten visar också att de två svarta hålen före smällen hade en massa av 25 respektive 31 gånger vår egen sol. Efter krocken, när de två hålen hade gått samman, var vikten 53 gånger solmassan.
Ligo består av tre observatorier i två olika delstater i USA. Dessa är formade som enorma L, med fyra kilometer långa armar. Konstruktionen var klar 1999, och mellan 2002 och 2010 sökte man efter gravitationsvågor utan resultat. Men en uppgradering som ökade känsligheten gjorde att man lyckades.
