Vid halv sju på morgonen fick polisen ett larm från en av fjällens hjälptelefoner söder om Kebnekaise. En man ringde och berättade att hans vän var medvetslös.
–Anmälaren åkte minst en mil med skoter för att nå en hjälptelefon, säger Börje Öhman, presstalesperson vid polisen i Norrbotten.
Fjällräddare åkte i väg i full fart med skotrar. Parallellt försöktetvå helikoptrar ta sig till platsen från olika håll, men vägen var lång och vädret dåligt.
–Våra resurser försöker ta sig till platsen. Fjällräddarna kommer ta sig dit, det råder det ingen tvekan om. Norsk helikopter är inne i svenskt luftrum och försöker göra en inflygning norrifrån. Men de rapporterar att det ser tjockt ut i skyn, säger Börje Öhman.
Snöar för kraftigt
Den andra helikoptern lyfte från Umeå och försökte ta sig till platsen från öst. Uppdraget misslyckades dock i slutändan.
– Den uppgift jag har är att ingen helikopter tar sig fram till platsen. Det snöar för kraftigt, säger Börje Öhman.
På grund av dåliga väderförhållanden – stark vind och snö – kunde inte helikoptrarna sättas in omedelbart. Istället stod de redo i en och en halv timme i väntan på att vädret skulle ändras.Tekniki all ära, men idag var det människan som segrade.
– Fjällräddarna lyckades ta sig fram ochtransporterade med skoter och pulka de två skadade män till Nikkaluokta, bekräftade polisens pressinformatör vid klockan 12:30.
Hur mår männen?
– Bägge är vid medvetande. De ska föras till sjukhus för att undersökas, men det ska väl gå bra. Det troligaste är att de har råkat ut för nån typ av kolmonoxidförgiftning, spånar Börje Öhman.
Han understryker vikten av fjällräddarnas insats. Personerna som ingår i denna fjällens insatsstyrka är boende i området som har skrivit kontrakt med polismyndigheten om att de stårtill förfogande vid räddningsinsatser. De har fått utrustning ochkläder av polisen, dessutomhar detillgång till kommunikationssystemet Rakel.
– Jag lyfter på hatten för fjällräddarna! Det är helt vanliga människor som utgör en ovärderlig resurs för oss, menar Öhman.
På vintertid har fjällräddarna färdiga larmkedjor, släpvagn och skoter redo för att ta sigdit det hänt.
– De har sjukvårdsutbildning och kan hantera laviner, men framför allt är de geografiskt kunniga. De vet precis hur och var de ska ta sig fram.
Så tillägger han:
– Man kan skicka ut fjällräddarna i vilket väder som helst och de kommer tillbaka, avslutar Börje Öhman, pressinformatör vid polisen i region Nord.
Såg inte handen framför sig
Dagens insats leddes av Sven-Erik Frånberg. Han startade tillsammans med ytterligare två fjällräddare frånNikkaluokta.
– Vädret var rätt hyfsat då, men när vi kom upp två kilometer överså såg vi inte handen framför, berättar Sven-Erik via telefon.
Hur gör man då, när man har som uppdrag att rädda liv?
– Det bästa vi har att förlita oss på är god lokalkännedom. Den kompletterar vi med karta, kompass och gps. Det går inte fort, men det får ta den tid det tar. Eftersom vi har god lokalkännedom vet vi var farorna finns på fjället. Vi sparar dem också i gps:en.
"En otrolig lycka när vi räddar liv"
Sven-Erik jobbar främst som brandman, men rycker in som fjällräddare när larmet går. Hans prioritet är alltid att rädda liv, även om tillvägagångssättet skiljer sig markant mellan de två sysselsättningarna. Det blev inte minst tydligt idag.
– Utmaningen var att ta sig till patienterna. Det var hård vind, noll sikt och snöigt.När vi väl var på plats och lyckats undsätta de här männenså blev nästa steg att ta sig hem på ett bra sätt, förklarar Sven-Erik.
Han menar att männen var vid god vigör nu. Däremot var det en ren slump att någon hörde att de lät konstigt.
–Den enavar medvetslös länge. Det var fara för livet för båda, men nu är de omhändertagna av sina anhöriga.För oss är det en otrolig lycka när vi räddar liv, avslutar.
