Domens dag för Rakhmat Akilov

Fem människor mördades och ännu fler skadades. Andra var bara en hårsmån från döden. Nu döms terroristen Rakhmat Akilov till lagens strängaste straff – livstids fängelse. Hans döms även till utvisning när straffet är avtjänat och han förbjuds därefter att återvända till Sverige.
– Det är enligt vår uppfattning ingen större tvekan om att det objektiva rekvisitet är uppfyllt, att det här har kunnat skada Sverige, motiverar domare Ragnar Palmkvist domen.

ANNONS
|

Ett år och två månader efter terrorattentatet på Drottninggatan den 7 april 2017 har domen fallit mot 40-årige uzbeken Rakhmat Akilov.

Redan när åtalet väcktes i januari i år var vice chefsåklagare Hans Ihrman som lett förundersökningen tydlig med vilket straff han ansåg att 40-åringen skulle dömas till.

– Mitt mål är att Akilov aldrig mer ska röra sig fritt i vårt samhälle, sa Ihrman när åtalet presenterades.

Åklagaren: "Ett angrepp på vårt samhälle"

När den 24 dagar långa rättegången avslutades yrkade också åklagaren för att Akilov skulle dömas till livstidsfängelse och därefter utvisning från Sverige för all framtid.

– Jag yrkar ansvar för terroristbrott och försök till terroristbrott alternativt framkallade av fara för annan, sa Ihrman i sin slutplädering.

ANNONS

Åklagaren fortsatte sedan att berätta hur han menar att Akilov i hög hastighet körde fram längs Drottninggatan i 500 meter innan han krockade med Åhléns varuhusbyggnad där han orsakade en explosion genom att antända en anordning beståendes av fem butangasbehållare, skruvar, knivblad och andra mindre metallföremål.

I sin dom meddelar Stockholms tingsrätt att Rakhmat Akilov döms för terroristbrott genom fem fall av mord och dels genom allmänfarlig ödeläggelse.

Tingsrätten dömer honom även för försök till terroristbrott genom 119 fall av försök till mord. Akilov har enligt tingsrätten även gjort sig skyldig till 24 fall av brottet framkallande av fara för annan.

Domaren: "Akilovs sympatier för IS går inte att diskutera"

Under en presskonferens i Rådhuset i Stockholm som hölls i samband med att domen presenterades motiverade rättens ordförande Ragnar Palmkvist att rätten delar åklagarens uppfattning om att Akilov gjort sig skyldig till terroristbrott.

– Hela landet måste inte gå ner för räkning, vilket man lätt kan få intryck av om man bara håller sig till lagtexten, berättar Palmkvist.

Domaren hänvisar istället till att polis och räddningstjänst gick upp i stabsläge samt att trafik och sjukhus har ansträngts som en följd av brottet som han begick.

– Det är alltså sånt som skadar det öppna samhället och som lagstiftningen om terroristbrott är till för att förebygga, motiverar domaren Ragnar Palmkvist domen.

ANNONS

Enligt Palmkvist har även Akilovs sympatier för terrororganisationen Islamska staten spelat in i domen. Akilov har själv sagt att han utförde dådet i terrorsektens räkning, men IS har dock aldrig officiellt tagit på sig attacken.

– Rakhmat Akilovs sympatier för IS går inte att diskutera, han själv berättat om det vid ett flertal tillfällen och det framgår också av material från hans mobiltelefon, säger Palmkvist.

Domaren konstaterar också Akilov själv har uppgett att syftet med hans attack har varit att försöka påverka den svenska staten till att avstå från att ingå i en internationell koalition i kampen mot terrorgruppen.

– Det är enligt vår uppfattning ingen större tvekan om att det objektiva rekvisitet är uppfyllt, att det här har kunnat skada Sverige, motiverar Ragnar Palmkvist fortsatt beslutet att döma Akilov för terroristbrott.

Av brotten som Akilov har åtalas för frias han från två gärningstillfällen. Palmkvist berättar att det i ena fallet beror på att det inte gick fastställa var på Drottninggatan den målsägande personen befann sig under dådet. I det andra fallet rör det sig enligt domaren om formella grunder vilket gjorde att åtalspunkten inte kunde styrkas.

Över 100 personer tilldöms skadestånd

Totalt döms Akilov till att betala skadestånd till 114 personer. Totalt rör det sig om 14 miljoner kronor.

ANNONS

Rådmannen Carl Rosenmüller som höll i pressträffen tillsammans med Ragnar Palmkvist berättar att skadeståndet för personerna som utsattes för mordförsök och framkallande av fara för annan ligger något högre än de schablonbelopp som normalt används vid brott av samma typ.

Personer som utsattes för mordförsök och skadades fysiskt tilldöms skadestånd på upp till 150 000 kronor och personer som inte skadades men utsattes för brott med samma rubricering tilldöms 125 000 kronor.

De efterlevande anhöriga till personerna som omkom i attacken tilldöms skadestånd på 60 000 kronor enligt en dom i Högsta domstolen.

– Den schablonen är väldigt, väldigt strikt. Vi har funnit att det finns en del bevisning som pekar på att det har varit mycket, mycket jobbigt för de efterlevande, men det har inte levt upp till det som krävs för att man ska kunna gå i från schablonen. Beloppet kan tyckas lågt, det är vi medvetna om, säger Rosenmüller.

Akilov som har erkänt att det var han som utförde dådet och körde den kapade lastbilen på Drottninggatan, men förnekat 18 av gärningspåstående han åtalas för, har möjlighet att överklaga domen till hovrätten.

Fakta: Brotten i åtalet

Terroristbrott och försök till terroristbrott.

Mord på fem personer.

Mordförsök alternativt framkallande av fara för annan, samt framkallande av fara gentemot totalt 144 personer, inklusive de tio som skadades svårt fysiskt. Från början var antalet under dessa åtalspunkter 150, men sex fall av mordförsök drogs bort under förhandlingens gång.

Källa: Åtalet mot Rakhmat Akilov, Stockholms tingsrätt

ANNONS