Enligt Datainspektionen är det förbjudet att publicera sådant som övervakningsfilmer av misstänkta snattare på exempelvis Facebook. Myndigheten hävdar också att det förmodligen även är förbjudet för personal att lägga ut liknande material som filmats med den egna mobiltelefonen.
- En bild på en person eller en beskrivning av en person är personuppgifter och då gäller reglerna i personuppgiftslagen. Att uppgifter som publiceras på internet kan få mycket stor spridning och vara svåra att radera och att det handlar om uppgifter om påstådd brottslighet gör att det mycket sannolikt inte är tillåtet, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen, till myndighetens egen tidning Integritet i fokus.
Riskerar skadestånd
Den handlare som ändå publicerar sådana bilder riskerar enligt DI-juristen att få betala skadestånd.
Ricknäs hävdar även att det är förbjudet för handlare eller butiksanställda att utbyta information om misstänkta brottslingar i slutna grupper på exempelvis Facebook.
- En butik får lämna ut bildmaterial till brottsbekämpande myndigheter, som polisen, Säkerhetspolisen, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket. Detta under förutsättning att materialet kan behövas för att utreda ett begånget brott eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott. Och enbart då fängelse finns med i straffskalan för brottet ifråga, säger hon till tidningen.
Polisen rycker inte ut
TT har varit i kontakt med flera personer inom handeln, och ingen av dem vill framträda med namn. Men deras bild är samstämmig; de tror dels att det är ovanligt att foton eller filmer på misstänkta publiceras i sociala medier. Men om det sker kan det bero på att enskilda handlare eller butiksanställda är frustrerade över att polisen inte agerar när misstänkta brott i butiker anmäls.
Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer bekräftar uppgifterna och berättar att många av organisationens medlemmar vittnar om att polisen hänvisar till brist på resurser.
- Till och med när butikerna har bra bildmaterial på de misstänkta brottslingarna händer det att polisen inte gör någonting. De säger att de inte hinner och har brist på resurser, vilket säkert kan stämma.
Fakta: Snatterier och stölder i butik
I fjol polisanmäldes omkring 50400 butiksstölder, och de flesta rörde belopp under 1000 kronor och räknas därför som snatteri. Samma år klarades cirka 47 procent av stölderna upp jämfört med bara 1 procent av fickstölderna. Under 2015 misstänktes 20500 personer för stöld och snatteri i butik, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå).
Mörkertalet är dock stort och handeln bedömer att miljontals brott mot butiker inte anmäls. Branschorganisationen Svensk Handels uppskattning är att det sker kring 2 miljoner stölder eller snatterier per år. Den lilla andel av brotten som anmäls handlar oftast om fall där butikerna själva har kunnat gripa någon misstänkt eller kan peka ut någon misstänkt med namn.
Källa: Brå och Svensk Handel