Den ensamma mamman har blivit något av ett begrepp, men hur är det med pappan? Hur mår han – egentligen?
Kanske inte alltid så bra, visar det sig, såtillvida att ensamstående pappor löper en betydligt högre risk att dö i förtid, jämfört med dito mammor. Det konstaterar kanadensiska forskare i tidskriften The Lancet.
- Vår forskning visar att ensamstående pappor har högre dödlighet, vilket visar att det finns ett behov av åtgärder för att hitta och stötta dessa män, säger artikelns huvudförfattare, Maria Chiu vid University of Toronto, till tidskriften.
Dubbel risk
I den aktuella forskningen utgick forskarna från drygt 40000 personer som ingick i hälsoundersökningen Canadian Community Helath Survey. Bland dessa fanns 871 separerade eller frånskilda pappor som levde ensamma med ett eller flera barn under 25 år. Där fanns också 4590 ensamstående mammor, 16341 fäder som levde med en partner samt 18688 mammor som levde med en partner.
Deltagarna, som i snitt var 41–46 år gamla, fyllde också i en enkät om hur de åt, rörde sig och drack alkohol.
När deltagarna i snitt (median) hade följts i elva år hade 693 personer dött, var av 35 ensamstående pappor. Enligt forskarna motsvarar detta 5,8 dödsfall per 1000 personår. Motsvarande siffra för sammanboende pappor var 1,9 – medan den för ensamstående mammor var 1,7. För mammor som levde tillsammans med en partner var risken som allra lägst. I denna grupp var antalet dödsfall per 1000 personår endast 1,2.
Efter att ha justerat för diverse faktorer, som ålder, var risken för en ensamstående pappa att dö i förtid mer än dubbelt så hög, jämfört med andra föräldrar, skriver forskarna.
Samma i Sverige
Exakt varför det är så vet forskarna inte, men av enkätsvaren att döma lever dessa män mer osunt jämfört med andra föräldrar. De äter sämre och dricker mer alkohol vid ett och samma tillfälle.
För drygt tio år sedan presenterades en svensk studie som visade på ett liknande resultat: den ensamma pappan lever farligt och löper högre risk att dö, jämfört med ensamma mammor.
"Samtidigt är det viktigt att se de positiva effekter som barn i hushållet har. I den svenska studien hade ensamstående pappor inte den högsta risken att dö. Den fanns bland pappor som inte lever tillsammans med sina barn och bland barnlösa män som lever ensamma", skriver Rachel Simpson vid University of Oxford i Storbritannien, som inte var involverad i den aktuella forskningen, i en kommentar.
Fakta: Så bor svenska barn
Bland barn med separerade föräldrar är det vanligast att bo ungefär lika mycket hos sin mamma och sin pappa, så kallat växelvis boende. 35 procent av barnen bor på detta sätt. Detta ska jämföras med 1980-talet då endast någon procent av barn med särlevande föräldrar hade ett växelvis boende.
Nära 30 procent av barnen bor bara hos sin mamma och ytterligare 23 procent bor mest hos mamman. En mindre andel av barnen bor mest eller bara med sin pappa, fem respektive fyra procent.
Det finns inga stora skillnader mellan hur flickor och pojkar bor, även om ett växelvist boende är vanligare om båda föräldrarna är födda i Sverige och om båda föräldrarna har hög utbildningsnivå och höga inkomster.
Uppgifterna bygger på en undersökning av Statistiska centralbyrån 2014 där det också konstateras att det tycks som om föräldrar överskattar hur stor del av tiden barnen bor hos dem och underskattar tiden barnet är hos den andra föräldern.
Källa: Rapporten "Olika familjer lever på olika sätt – om barns boende och försörjning efter en separation", av Statistiska centralbyrån (2014)
