Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Filippa Gagnér Jenneteg är folkhälsovetare, författare, utbildad instruktör i MHFA (Första hjälpen till psykisk hälsa), och styrelseledamot i Suicidprevention i Väst. Hon är aktuell med boken "Handbok för livskämpar".

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    "De flesta vill egentligen leva"

    Att tänka på självmord är vanligare än många tror – uppskattningsvis en halv miljon i Sverige har haft tankar på att ta sitt liv det senaste året.

    Fyra personer tar sitt liv i Sverige varje dag. Antalet självmord har minskat med 20 procent de senaste 15 åren, men fortfarande handlar det om cirka 1 500 människoliv per år. En pågående tragedi som får särskild uppmärksamhet på internationella Suicidpreventiva dagen den 10 september.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    - Det är långt fler än antalet som dör i trafikolyckor, det här är ett mycket större samhällsproblem, säger Filippa Gagnér Jenneteg, folkhälsovetare och styrelseledamot i organisationen Suicidprevention i Väst.

    "Skamligt att prata om"

    Hon har själv varit nära att bli en av dem. Precis som för många andra började hon att må dåligt redan i unga år, och i perioder blev den psykiska smärtan outhärdlig. Självmord kändes som den enda utvägen.

    - Det var väldigt mycket känslor av hopplöshet och ensamhet. Det kändes som att jag aldrig skulle kunna leva ett normalt liv.

    I dag arbetar hon med att öka kunskapen på området. I boken "Handbok för livskämpar" har hon tillsammans med två andra författare – varav en professor i psykiatri – samlat såväl egna erfarenheter som fakta och handfasta tips.

    - Att tänka på självmord är ganska vanligt i svåra situationer och många har snuddat vid tanken någon gång. Ändå kan det upplevas som skamfyllt att prata om sina funderingar.

    Riskfaktorer

    Inom forskningen pratar man om olika riskfaktorer – låg självkänsla, mobbning och arbetslöshet är några faktorer som ökar risken för självmord. Vissa kan samla på sig flera riskfaktorer under livets gång.

    - När tankarna blir mer konkreta är det väldigt viktigt att söka hjälp. Den absolut största risken för att tankar ska övergå till handling är när man har en metod, plats och tid uttänkt.

    När självmordstankarna blir akuta är det viktigaste – förutom att ta kontakt med någon – att försöka förhala skedet och distrahera sig, säger Gagnér Jenneteg. De allra starkaste känslorna är ofta kopplade till ångest, och kroppen orkar inte hålla samma kraft under en längre tid, förklarar hon.

    - Ett sätt kan vara att försöka trötta ut sig själv genom att göra mängder av situps, boxa hårt i en kudde eller dansa intensivt till hög musik. Det kan låta banalt, men fungerar tillfälligt ganska bra.

    Viktigt med stöd

    En vidare strategi som Gagnér Jenneteg förespråkar är att börja reflektera över vad som triggar i gång självmordstanken. Själv fick hon en bra kontakt inom psykiatrin och lärde sig till slut hantera sig själv och sina känslor när det var som mörkast – då blev det inte lika farligt längre.

    - Men stödet från anhöriga och vänner spelade också en väldigt stor roll. Som närstående gäller det att inte vara rädd för att göra fel – ställ öppna frågor och visa att du är bekväm med att prata om det.