I dag drar Vårkollen igång för fjärde året i rad. Genom att rapportera in vårtecken på en webbsida kan alla som vill bidra till att öka förståelsen för hur klimatförändringarna påverkar de svenska växtsäsongerna.
- Det är klart att man hoppas på god uppslutning. I år är det långhelg, så många kanske har passat på att åka ut på landet, säger Kjell Bolmgren, växtekolog på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och samordnare för Vårkollen.
Förändringar över tid
Vårkollen gör det dels möjligt för forskarna att studera de förändringar som sker i närtid, men också de förändringar som skett över en betydligt längre tidsperiod. SLU använder sig nämligen av väderdata som samlades in under det sena 1800- och tidiga 1900-talet av ett landsomfattande nätverk med observatörer.
- Om man tittar tillbaka 100 år kan man konstatera att våren generellt kommer tio-tolv dagar tidigare nu jämfört med då.
Hantera effekterna
Kjell Bolmgren påpekar samtidigt att målet med projektet inte huvudsakligen handlar om att mäta temperaturskillnader över tid. I stället vill SLU och samarbetspartnern Svenska botaniska föreningen kartlägga hur det förändrade klimatet inverkar på växtlivet.
- Det här påverkar vilka beslut jord- och skogsbrukare fattar gällande exempelvis vilka trädsorter och grödor de väljer att satsa på. Men det påverkar också olika samspel i naturen. Därför är det viktigt att vi förstår det förändrade klimatets effekter, på så vis kan vi bättre hantera dess följder.
Fakta: Vårkollen
Projektet "Vårkollen" är ett samarbete mellan Svenska fenologinätverket och Svenska botaniska föreningen. Under perioden 29 april — 1 maj uppmanas allmänheten att rapportera in vårtecken från hela Sverige.
I kartläggningen ingår björk, blåsippa, hägg, sälg, tussilago och vitsippa. Resultaten rapporteras in på Vårkollens webbsida.
2017 inkom 8000 rapporter från 1200 platser i olika delar av landet.