Det finns stora brister i Sveriges förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Det visar en ny statlig utredning som tillsattes förra året, rapporterar SR Ekot.
- Det tycks råda en osäkerhet kring hur arbetet ska bedrivas lokalt mot våldsbejakande extremism. Att det är så kan inte betraktas som något annat än underkänt, säger Filip Ahlin, analytiker vid Försvarshögskolan, till Ekot.
I utredningen föreslås att polisen lättare bör kunna lämna information till socialtjänsten samt att socialtjänsten i sin tur ska få möjlighet att dela fler sekretessbelagda uppgifter, till exempel när en person misstänks ha begått brott som förberedelse till terroristbrott eller terrorfinansiering.
Utredningen visade på stora brister i just det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism och det råder osäkerhet kring hur det arbetet ska bedrivas.
De våldsbejakande miljöerna har enligt Filip Ahlin växt från 300 till 3000 på bara några år. 300 personer har anslutit sig till terrorrörelsen IS, 150 har återvänt, uppger Ahlin enligt Ekot.
TT