Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild: TT/Pressbild 
Bild: TT/Pressbild 

Bjereld: Löfven borde ha informerats tidigare

En Kafkaliknande tillställning där alla pratade runt det verkliga problemet. Så beskriver forskaren Wilhelm Agrell presskonferensen om IT-skandalen.

Wilhelm Agrell är professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Hans intryck av statsminister Stefan Löfvens presskonferens är att ingen pratade om "elefanten i rummet".

– Särskilt Löfven och Bjelfvenstam, den nye generaldirektören, pratade runt problemet. De radade upp kloka åtgärder för att något liknande inte ska hända igen. Men vad hade egentligen hänt och hur kunde det hända? Det svarade de inte på, säger Agrell.

"Eroderad säkerhetskultur"

Han fortsätter:

– Stefan Löfven har kallat det haveri. Men ordet är dubbelbottnat, det låter som att något gick sönder och sedan fixades det. Det här haveriet är lite större än att en aningslös generaldirektör gjort fel, är skamsen och byts ut, hon är en del av en eroderad säkerhetskultur.

Wilhelm Agrell menar att säkerhetskulturen började försämras i samband med att totalförsvarsplaneringen avvecklades.

– Säkerhetskulturen åkte ut med badvattnet. Det dominerande synsättet har blivit att vår nationella säkerhet inte behöver skydd, främmande aktörer definieras inte längre som säkerhetshot. 

Kommer IT-skandalen att påverka omvärldens bild av Sverige?

– Risken finns att vi uppfattas som aningslösa, mindre kompetenta och slarviga när vi hanterar säkerhetsinformation, säger Wilhelm Agrell.

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv socialdemokrat, tycker att en del ny information kom fram på presskonferensen.

– Dels att Stefan Löfven hölls ovetande ända till januari 2017, dels att man fick veta vilka åtgärder som hittills vidtagits och att regeringen kommer att föreslå en utredning av eventuella gränser för outsorcing.

Ansvaret låg på Anna Johansson

Borde Löfven blivit informerad tidigare?

– Ja. Så här borde det inte ha gått till. Det kommer nog att finnas en bred enighet om att statsministern borde fått informationen tidigare.

Bjereld påpekar att Stefan Löfven var angelägen om att framhålla att ansvaret för frågan låg på infrastrukturminister Anna Johansson, medan han värjde sig för frågor om inrikesminister Anders Ygeman borde ha informerat honom.

Är det inte risk för att det uppfattas som bekvämt att skylla på en statssekreterare, som Anna Johansson gjort, när han inte längre jobbar kvar?

– Om det inte är sant löper man ju en risk. Han kanske träder fram och säger att han visst informerat ministern.

Vad tror du att den här skandalen betyder för väljarna?

– Den är ganska teknisk. Men kortsiktigt kan den nog påverka bilden av regeringens duglighet. Dock visar forskningen att politiska skandaler sällan ger långvariga effekter i Sverige, säger Ulf Bjereld.
 

Mest läst