Uppgifterna kommer från sjuksköterskan och hedersexperten Angie Marriott som arbetat med frågan och att utbilda brittiska myndigheter om könsstympning i över 30 år.
Hon var inbjuden som talare på en svensk konferens om kvinnlig könsstympning, anordnad av Göteborgs stad, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen under måndagen.På plats fanns drygt 300 deltagare från socialtjänst, polis, skola och sjukvård.
Rädsla för rasism– ett hinder
– Det finns en stor rädsla bland myndighetspersoner att pekas ut som rasister. Den rädslan, tillsammans med det faktum att vi inte kan samtala med varandra på grund av språkbrister, är de absolut största hindren i arbetet mot könsstympning, säger Angie Marriott.
I Storbritannien beräknas att cirka 65 000 flickor under 13 år riskerar könsstympning. 100 000 beräknas redan ha utsatts. Trots det har bara 5 700 könsstympningsfall rapporterats sen Storbritannien gjorde det obligatoriskt för vårdpersonal år 2015.
–Siffrorna borde vara betydligt högre, säger Angie Marriott och tillägger:
– Många tror att könsstympningar bara görs utomlands. I dag vet vi att det inte är så. Vi vet att barnmorskor flygs hit och skär i flickor på "könsstympnings-fester”.
Flickor förbereds för giftermål
Hon pekar på flera organisationer i Storbritannien som så sent som i december förra året flaggade för företeelsen.
På senare år har frågan kring könsstympning blivit extra aktuell i Sverige i och med invandringen från länder där traditionen är som vanligast, bland annat Somalia, Egypten och Eritrea. I Somalia exempelvis könsstympas hela 98 procent av den kvinnliga befolkningen trots att det är ett brott. Ofta ses ingreppet som en förberedelse inför framtida giftermål – de flickor som inte könsstympas riskerar mobbning.
– Antalet könsstympningsfall ökar globalt sett. Vi ser också att könsstympningar utförs på allt yngre barn. Därför måste vi intensifiera kampen mot könsstympning ännu mer, säger Johannes Leidinger, överläkare på Södersjukhuset i Stockholm som också bjudits in att tala på konferensen.
"Måsta våga ställa de känsliga frågorna"
Socialstyrelsen uppskattar att cirka 38 000 kvinnor och flickor i Sverige är drabbade av könsstympning. Trots det har bara två fall av könsstympning lett till fällande domar – ett brott som varit kriminaliserat i Sverige sedan 1982.
– Könsstympning är olagligt i de flesta länder, även där det är som vanligast. Problemet är när kulturer och traditioner ses som viktigare än lagen, något som vi vet är mycket vanligt. Därför är det mycket viktigt att vi lär oss förstå de kulturer där det här förekommer, så att vi kan börja tala direkt till de grupper det gäller. Det handlar inte om att kriminalisera en grupp, utan om att hjälpa de barn som är i riskzonen. Som myndigheter måste vi våga konfrontera och ställa de känsliga frågorna, säger Angie Marriott och trycker på vikten av utbildning bland både myndigheter och allmänhet.
Ger råd till lärare
Under besöket tog hon upp flera varningstecken för att upptäcka flickor i riskzonen, bland annat till skolpersonal.
– Går din elev ofta på toa och har ont i magen? Är hon plötsligt ledsen och väldigt tillbakadragen? Det kan vara varningstecken, säger Angie Marriott och fortsätter:
– På sikt tror jag dock att vi även behöver införa någon form av obligatorisk hälsokontroll av flickor.
Fakta: Könsstympning
Cirka 200 miljoner kvinnor i världen uppskattas vara könsstympade. I Sverige beräknar man att cirka 38 000 kvinnor berörs. Ingreppen har nästan uteslutande utförts i utlandet, men Socialstyrelsen utesluter inte att ingrepp utförts även i Sverige.
Könsstympning utförs främst i Afrika men även i Mellanöstern och delar av Asien på flickor mellan 4 och 10 år. Ingreppet utförs med hjälp av verktyg som rakblad, saxar, knivar och glasskärvor, oftast utan lokalbedövning.
Det finns fyra typer av kvinnlig könsstympning:
1. Klitoridektomi (även kallat sunna). Förhuden på klitoris skärs bort och ibland även hela/delar av klitoris.
2. Excision. Klitoris samt de inre blygdläpparna skärs bort. Ibland även de yttre blygdläpparna. Vanligaste typen, utförs på cirka 80 procent.
3. Infibulation. Klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort. De yttre blygdläpparna sys sen ihop. Ofta lämnas en öppning i storlek av en penna. Cirka 15 procent könsstympas på detta sätt. I Somalia, där 98 procent av kvinnorna könsstympas, är detta den vanligaste formen.
4. Övrigt. Könsorganet sticks, skärs, skrapas eller bränns, ibland med frätande kemikalier.
Källor: Unicef/Socialstyrelsen
