Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Barn och unga rör på sig alldeles för lite

Minst 60 minuter om dagen. Så mycket ska unga röra sig. Men intresset minskar ju äldre barnen blir. Var femte 15-åring varken idrottar i en förening eller är aktiv på egen hand. Nu slår idrottsforskarna larm om de stillasittande barnen.

Centrum för idrottsforskning har på uppdrag av regeringen undersökt hur mycket unga är fysiskt aktiva på skolan och på fritiden. Rapportens presenteras i dag och det är ingen munter läsning.
Läkarnas rekommendation är att unga ska vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Men även om de allra flesta unga är positiva till att röra sig och idrotta, visar en ny studie i samarbete med Karolinska institutet att en majoritet av de unga inte når upp till den önskade nivån. I genomsnitt var det endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna som var tillräckligt aktiva.    
 
– Det är en stor samhällsutmaning att få unga att vara mer fysiskt aktiva, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning och ansvarig för rapporten. Det räcker inte att öka antalet idrottslektioner i skolan. Det behövs även idrottsföreningar, attraktiva utemiljöer och engagerade föräldrar.    

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Studien är den första i Sverige på nationell nivå där barn och ungdomars fysiska aktivitet och stillasittande mäts med rörelsemätare. De elever som deltog går i årskurs fem och åtta samt andra året på gymnasiet. Mätningen pågick under hösten 2016 på över 51 skolor runt om i landet. 
Puberteten
Enligt rapporten minskar Intresset för fysisk aktivitet när de unga kommer upp i puberteten, då mer hos flickor än hos pojkar. Dessutom rör sig unga mest under skoltid och minst på helgerna. 
Resultaten visar att de unga var stillasittande under stor del av sin tid: flickor var i genomsnitt stilla sittande i 9,1 timmar per dag mot pojkarnas 8,7 timmar. Stillasittandet var högst bland eleverna i gymnasiet.
Att vara aktiv på egen hand har successivt minskat för både flickor och pojkar. Minst var femte 15-åring uppger år 2016 att de varken idrottar i en förening eller är aktiva på egen hand. 

Läs mer: "Musses" löparskola lockade till rörelse

Svår grupp

Cirka fem procent av de unga uppger att de sällan eller aldrig deltar i skolans undervisning i idrott och hälsa, inte rör sig på rasterna, sällan deltar i föreningsidrotten och rör sig inte på fritiden.
– Ur ett folkhälsoperspektiv är det just denna grupp som är viktigast att nå, säger Johan R Norberg. 
Samtidigt är det just dessa unga som är svårast att nå, eftersom de inte verkar tilltalas av vare sig skolans eller föreningsidrottens aktiviteter. Här måste nya och alternativa former av fysisk aktivitet skapas som lockar de unga som idag inte känner sig hemma inom den rådande idrottskulturen.     

Elevernas tv-tittande och skärmtid har förändrats avsevärt. 2001 ägnade sig 27 procent av eleverna i årskurs sex och nio åt mer än två timmars skärmtid på helgen. 2016 är det 77 procent. Oftast använder de flera skärmar samtidigt.

Andreas Fröberg, doktorand på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs Universitet, delar uppfattningen om att barn och unga bör röra på sig 60 minuter om dagen

Vad händer om barn och ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva?
– Barn och ungdomar som rör på sig för lite kan gå miste om flera hälsovinster. Generellt kan man säga att barn och ungdomar som rör på sig mindre har sämre hälsa jämfört med dem som rör på sig mer. Ett bra budskap är dock att lite fysisk aktivitet är bättre än ingen fysisk aktivitet och ju mer fysisk aktivitet, desto större hälsovinster – detta gäller även vuxna.

Hur mycket ska barn och ungdomar vara fysiskt aktiva per dag?
– För att nå hälsovinster rekommenderas barn och ungdomar minst 60 minuter av fysisk aktivitet per dag. Det är viktigt att den fysiska aktiviteten ökar eller markant ökar puls och andning och exempel på sådana aktiviteter kan vara rask promenad, cykling, lek, skolans idrottsundervisning och strukturerad träning. Barn och ungdomar rekommenderas också muskel- och skelettstärkande aktiviteter minst tre gånger per vecka. 

Är det ett stort problem med bristen på fysik aktivitet bland barn och ungdomar?
– I tidigare studier med frågeformulär visar resultaten att knappt var femte 11-till-15-åring når rekommendationerna. Självklart är det bra om fler barn och ungdomar rör på sig mer och tillräckligt mycket för att öka sannolikheten att nå hälsovinster.

Har barn och ungdomar blivit mindre fysiskt aktiva? 
– I dagsläget finns få studier där man undersökt om barn och ungdomar minskat sin fysiska aktivitet över tid och resultaten är delvis motsägande. Man kan alltså inte med säkerhet säga att barn och ungdomar har blivit mindre fysiskt aktiva under de senaste åren.
Vad är utmaningarna i framtiden?
– Utmaningen är att utarbeta strategier för att stödja barn och ungdomar till hälsosamma levnadsvanor där bland annat fysisk aktivitet spelar en central roll. Sådana strategier bör ta ett helhetsgrepp och inte bara fokusera på enstaka insatser eftersom mer fysisk aktivitet under en del av dagen kan kompenseras med mindre aktivitet under en annan och vice versa.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.