Det är Skolinspektionen som undersökt hur skolor lämnar över och tar emot information om elever som ska börja på högstadiet. Granskningen omfattar 17 skolor och är alltså inte heltäckande. Men den ger en tydlig fingervisning om vilka brister som finns.
Ett problem är att överlämningar oftast fokuserar på elever med stödbehov. Elever som har särskilt lätt för sig eller befinner sig i mittfåran uppmärksammas mindre eller inte alls, trots att alla elever har rätt att utvecklas utifrån sin nivå och förmåga. Men det är inte heller säkert att elever som behöver stöd får det på den nya skolan. Lärarna på en av skolorna berättar att de känner till om en elev har dyslexi men vet inte vilka stödinsatser eleven haft.
- Flera utredningar har visat att stöd sätts in sent därför att överlämningen inte har funkat. Det kan handla om månader innan det sker, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.
Vill ge ny chans
Det förekommer också att den gamla skolan skickar med osaklig information, där elever beskrivs som "intrigmakerska", "lat" eller "normalbegåvad".
- Vi kan inte säga att det är en vanlig företeelse, men det är viktigt att visa att det kan bli så här om man inte strukturerar informationen, säger Helén Ängmo.
Vill inte veta
Samtidigt händer det att elevernas nya lärare tackar nej till information, och inte ens tittar på betygen eftersom de inte ses som tillförlitliga.
- Det kan finnas lärare som inte vill ha förutfattade meningar om eleverna, utan vill ge alla en ny chans. Man kan förstå den inställningen, men om det går för långt kan det innebära att viktigt stöd inte sätts in eller att en elev som ligger långt framme tappar motivationen, säger Helén Ängmo.
Skolinspektionen pekar också på att endast två av de 17 granskade skolorna samverkade med berörda mellanstadieskolor för att få en röd tråd i undervisningen. Vanligt är i stället att eleverna får ägna mycket tid åt att repetera i början av årskurs sju. Lärarna lägger sig för säkerhets skull på en nivå där alla kan hänga med. Påfallande ofta är det matematiken som eleverna nämner i det sammanhanget.
Fakta: Granskade skolor
Skola, huvudman, ort
Bohusskolan, Ale kommun, Ale
Dammfriskolan, Malmö stad, Malmö
Grubbeskolan Umeå kommun, Umeå
Humleskolan, Bromölla kommun, Bromölla
Karin Boye-skolan, Academedia Fria Grundskolor AB, Motala
Korsbackaskolan, Kävlinge kommun, Kävlinge
Kvarnbyskolan, Mölndals kommun, Mölndal
Kyrkbacksskolan, Ljusnarsbergs kommun, Ljusnarsberg
Lindgårdsskolan, Kyrkans Vård och Omsorg i Sverige AB, Fagersta
Linneaskolan, Umeå kommun, Umeå
Linnéskolan, Hässleholms kommun, Hässleholm
Prolympia, Jönköping Prolympia AB, Jönköping
Påarps skola, Helsingborgs kommun, Påarp
Sanda idrottshögstadium, Jönköpings kommun Jönköping
Spånga grundskola, Stockholms stad, Stockholm
Stenbackaskolan, Karlshamns kommun, Karlshamn
Viktor Rydbergs Samskola, Stiftelsen Viktor Rydbergs Skola, Danderyd
Källa: Skolinspektionen
Fakta: Detta säger skollagen
Skolors arbete med övergångar är ett område som reglerades den 1 juli i år.
Skollagen säger nu att när en elev går till en annan skolform, eller byter skola, ska den skola som eleven lämnar överlämna "sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven" till den mottagande skolan.
Källa: Skolinspektionen
