Förr byggde vi båtar här. Men världen förändrades och varven flyttade till Korea. Så där har det hållit på sedan de allra flesta av oss var självförsörjande bönder. Och det kommer inte bara fortsätta, utan snarare eskalera.
I det faktaunderlag som användes på toppmötet heter det att dagens unga i snitt kommer att ha tio olika jobb – för bara några år sedan var det snarare ett. För tio år sedan hade tre av fem européer jobbat hos samma arbetsgivare under den senaste tioårsperioden. I dag är det två av fem.
Medan många göteborgarna har haft fullt upp med att diskutera om det var värt besväret att ha det här mötet just i Göteborg har politiker från både höger och vänster av väldigt olika skäl haft invändningar mot själva mötet. Så, vad var det då som hände under de här begränsade timmarna på Eriksberg under fredagen?
Det mest konkreta utspelade sig på förmiddagen, då stats- och regeringschefer från 25 EU-länder diskuterade sociala frågor kopplade till arbetsmarknaden med företrädare för bland annat fackliga organisationer, i tre olika grupper.
Inte särskilt djupt
En av diskussionerna handlade om det vi brukar kalla justa villkor. Man kan väl inte säga att upplägget inbjöd till fördjupning: varje regeringschef fick tre minuter på sig att tala om vilka utmaningar de ser i respektive land. Å andra sidan gav det en ganska bra illustration till hur olika det ser ut i olika länder, till exempel när det handlar om nivån på minimilönerna, som varierar från 2500 kronor i månaden i Bulgarien till 20000 kronor i Luxemburg. Eller när det handlar om kvinnors deltagande och ställning på arbetsmarknaden.
Men det finns också likheter. Slovakiens premiärminister Roberto Fico tog upp att det landet lider brist på kvalificerad arbetskraft, en bild som går igen i flera länder. Statistik från Eurofond visar att flest nya jobb skapas i den mest välbetalda kategorin.
Men parallellt med det har andelen som har jobb, men ändå riskerar fattigdom ökat – till ungefär tio procent av de anställda.
Splittrat? Ja, den nya arbetsmarknaden har tydliga vinnare och förlorare.
Kritik från alla håll
Andelen unga som har tillfälliga jobb ökar, andelen kvinnor som jobbar deltid ökar snabbare än motsvarande siffra för män. Samtidigt finns en växande grupp välutbildade som blir allt mer attraktiv på arbetsmarknaden.
Här ligger också kärnan i den kritik mötet fått från det Vänsterpartiet, som menar att hela anledningen till växande klyftor i Sverige är att vi är med i EU. Om unionen pratar ihop sig om arbetsmarknadsfrågor ser de risken att det hela blir ännu värre.
Stefan Löfven ser det precis tvärtom. Att EU hittills mest fokuserat på marknaden har gjort att medborgarnas villkor hamnat i skymundan. Toppmötet är en chans att vända det.
Även från borgerligt håll har toppmötet fått kritik. Här har det bland annat handlat det om att sociala frågor inte alls är någonting för EU.
Mot detta kan man förstås invända att 16 miljoner EU-medborgare i dag jobbar i ett annat EU-land. Det är dubbelt så många som för tio år sedan och inget talar för att trenden kommer att vända. Därmed kanske EU trots allt måste ha en gemensam grund att stå på.
En process att minnas
Om man når dit med den sociala pelaren, som i praktiken är 20 allmänt hållna punkter i en programförklaring är mer tveksamt. Allt handlar om vad man gör med de dokument som undertecknades på Eriksberg. Stefan Löfven hoppas att vi i framtiden ska tala om Göteborgprocessen – Cecilia Malmström kallade det Göteborgsdeklarationen – att det var här grunden för ett nytt EU, med större fokus på medborgarna lades.
Blir det så kanske vi kan ha överseende med trafikproblemen.
