- En viktig lärdom är att det faktiskt går att vända utvecklingen. Det går att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng, säger Morgan Johansson efter ett besök i Sofielund i Malmö.
Sofielund och allra mest de kvarter som heter Seved har blivit kända för våldsdåd, öppen narkotikaförsäljning och slumartade miljöer. Här pågår sedan 2014 just ett sådant arbete som justitieministern vill se mer av runt om i Sverige.
Ta hjälp av näringslivet
- Traditionellt har vi samarbetat mycket mellan polis och kommun. Vi måste nu bredda det arbetet och ta in ännu mer hjälp av civilorganisationerna och folkrörelserna, men också näringslivet, säger Morgan Johansson.
Nyckeln i Sofielund har varit att få bort de mest oseriösa fastighetsägarna och att involvera dem som är kvar i en upprustning. Modellen, med ursprung i USA, kallas BID (business improvement district) och används också i några stadsdelar i Göteborg och Stockholm.
Ett arbetslag har anställts för att plocka skräp, övervakningskameror har satts upp, den ideella Sofielundsföreningen arrangerar nattvandringar. Samtidigt pågår renovering och nybyggen. Polisen fokuserar också på området och sammantaget börjar Sofielund se en ljusning.
- Seved är unikt, för vi ser ingen återväxt i de kriminella leden. Vi har kriminella här, men de blir äldre och äldre, säger kommunpolis Jonatan Örstrand.
Brett anslag
S-MP-regeringens nya brottsförebyggande program har ett brett anslag. Allt från individinriktade insatser såsom föräldraskapsstöd, avhopparverksamhet och återfallsförebyggande arbete till förebyggande åtgärder vid platser där risken för brott är hög.
De 40 miljoner som avsätts ska gå dels till en förstärkning av Brottsförebyggande rådet och dels till länsstyrelserna för att de ska kunna ge stöttning och ledning till det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå.
Men för att knäcka gängen måste också de mest brottsaktiva personerna bort från gatorna, understryker Morgan Johansson. Det ska ske med fler poliser och redan aviserade straffskärpningar för till exempel vapenbrott. Samtidigt måste kommunerna omhänderta fler ungdomar enligt LVU (lagen om vård av unga), anser han.
Överraskande
Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, tycker att det är bra att regeringen inte bara talar om hårdare straff.
- Det är skönt att de inte bara utlovar hårdare tag, jag kan uppleva att debatten ser ut mycket så just nu. Därför är det överraskande och välkommet att man tänker ett steg till. Att unga brottslingar ska lagföras tycker ju alla, men det stoppar inte nyrekryteringen. Från forskning vet vi att det är anknytningen till familj, skola och arbete som behöver understödjas och detta är något som programmet också lyfter fram, säger han.
TT
Fakta: Det brottsförebyggande programmet
En nationell brottsförebyggande samordnare tillsätts under två år. Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna ska fungera som ett nationellt och regionalt stöd för kommunerna.
Regeringen vill öka näringslivets och föreningslivets delaktighet i brottsförebyggande arbete. Samverkan ska utgå från lokala identifierade behov.
Arbetet ska vara kunskapsbaserat och utvärderas kontinuerligt. Vid politiska beslut ska analyser av konsekvenser för brottsligheten förbättras.
Barn och unga i riskzonen för kriminalitet ska identifieras snabbare. Sociala insatsgrupper ska utvecklas till stöd för unga som har begått brott.
Skolor ska utveckla arbetet mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling.
Fler insatser ska utvecklas mot våldsutövare och för att motverka återfall i brott.
Källa: Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program