Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Karl Gösta Johansson var den siste som handlade med motboken på Systembolaget i Centralpalatset i Stockholm den 30 september 1955. Kassörskan Helmi Ljungqvist expedierade beställningen på en halv liter renat. ARKIVBILD.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    60 år sedan motboken gick i graven

    Den 1 oktober 1955, för prick 60 år sedan, slopades motboken som hade reglerat hur mycket alkohol svenskarna fick köpa. Med motboken gick en del av det gamla klassamhället och förmynderiet i graven.

    Motbokens tid är en beskrivning av en annan, försvunnen, värld. Så här kunde ett vanligt besök på systemet gå till på 1930-talet, långt innan självplock och internetbeställningar:

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Först stå i kö för att få lämna en rekvisitionsblankett, få köpet noterat i den personliga motboken och signaturen kontrollerad av den statliga Kontrollstyrelsens representant.

    Därefter stå i kö till station två för där uppgifterna dubbelkontrollerades och där man betalade och blanketten registrerades. I den tredje kön, efter 20-25 minuter, lämnades spriten till sist ut.

    Den här krångliga processen beskrivs uppskattande i Systembolagets egen tidskrift om hur en butik i Norrköping lyckats effektivisera spritköpsprocessen så mycket att man klarade - 400 kunder i timmen.

    Motboken hade införts 1917 som en kompromiss mellan förbudsivrare och dem som inte ville ha några inskränkningar alls. Genom ett kontrollsystem skulle spritandet minskas. Särskilt de lägre klassernas drickande var bekymmersamt.

    Skötsamma fick mer

    Brattsystemet, uppkallat efter motbokens idégivare alkoholläkaren Ivan Bratt, innebar alkoholtilldelningen prövades individuellt. Skötsamma medborgare fick mer, mindre skötsamma mindre eller inget alls. I praktiken betydde det att samhällsklass var avgörande. Tjänstemän fick större tilldelning och arbetare mindre.

    -Ett exempel är arbetare som inte bara köpte två hela buteljer Hennessy utan därtill en liter Martell. Myndigheterna vägrade tro att en vanlig arbetare drack så fina konjakssorter, utan tog för givet att spriten skulle säljas på svarta marknaden. Mannens motbok drogs in, berättar historikern Jenny Björkman som forskat om motbokens historia.

    Fast inkomst och bostad var villkor för tilldelning. Gifta kvinnor fick hålla till godo med makens ranson och människor med oordnade levnadsförhållanden fick dricka på lokal eller skaffa alkohol illegalt.

    En liter - i veckan

    Motbokssystemet krävde förstås en omfattande kontroll av hur människor levde. Men nykterhetsnämnderna, socialarbetarna och läkarna betraktades ofta mer som spioner än som välmenande vårdgivare. Ibland kunde inspektionerna till och med övergå i handgripligheter.

    -Motboken befäste det klassamhälle den skapades i, säger Jenny Björkman.

    De mängder sprit som tilldelades ter sig med dagens dryckesmått mätt osannolika ut. De allra första, mest generösa, ransonerna motsvarade över en liter starksprit i veckan. 1955 hade maxvolymen krympt till 3 liter sprit i månaden.

    Samhällsandan och opinionen gick mot ett allt mer individuellt samhälle. Människor fick utrymme att ta eget ansvar. Den 1 oktober 1955 avskaffades motboken och ersattes av dagens Systembolag som samtidigt blev riksomfattande.

    Ökad konsumtion

    Med slopat krångel och borttagen kontroll ökade drickandet snabbt. Så snabbt att man faktiskt återinförde viss kontroll med spärrlistor och legitimationskontroll. Men drickandet fortsatte uppåt ändå och med EU-inträdets slopade gränskontroller och generösare öppettider på Systemet accelererade alkoholkonsumtionen till nivåer vi inte sett sedan 1800-talet.

    Men till skillnad mot när motboken föddes är det vin som dominerar och kvinnor står för en stor del av konsumtionen.

    Kanske är ändå en ny kursändring på väg. De senaste tio åren finns en tydlig nedgång i de yngstas drickande som nu också märks när de blivit unga vuxna. Antalet niondeklassare som dricker alkohol har halverats de senaste femton åren.

    -Om den här trenden håller i sig kommer vi i framtiden få se en nedgång i alkoholkonsumtionen, säger alkoholforskaren Mats Ramstedt.