Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

155198h1024.jpg
Karl Gösta Johansson var den siste som handlade med motboken på Systembolaget i Centralpalatset i Stockholm den 30 september 1955. Kassörskan Helmi Ljungqvist expedierade beställningen på en halv liter renat. ARKIVBILD.

60 år sedan motboken gick i graven

Den 1 oktober 1955, för prick 60 år sedan, slopades motboken som hade reglerat hur mycket alkohol svenskarna fick köpa. Med motboken gick en del av det gamla klassamhället och förmynderiet i graven.

Motbokens tid är en beskrivning av en annan, försvunnen, värld. Så här kunde ett vanligt besök på systemet gå till på 1930-talet, långt innan självplock och internetbeställningar:

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Först stå i kö för att få lämna en rekvisitionsblankett, få köpet noterat i den personliga motboken och signaturen kontrollerad av den statliga Kontrollstyrelsens representant.

Därefter stå i kö till station två för där uppgifterna dubbelkontrollerades och där man betalade och blanketten registrerades. I den tredje kön, efter 20-25 minuter, lämnades spriten till sist ut.

Den här krångliga processen beskrivs uppskattande i Systembolagets egen tidskrift om hur en butik i Norrköping lyckats effektivisera spritköpsprocessen så mycket att man klarade - 400 kunder i timmen.

Motboken hade införts 1917 som en kompromiss mellan förbudsivrare och dem som inte ville ha några inskränkningar alls. Genom ett kontrollsystem skulle spritandet minskas. Särskilt de lägre klassernas drickande var bekymmersamt.

Skötsamma fick mer

Brattsystemet, uppkallat efter motbokens idégivare alkoholläkaren Ivan Bratt, innebar alkoholtilldelningen prövades individuellt. Skötsamma medborgare fick mer, mindre skötsamma mindre eller inget alls. I praktiken betydde det att samhällsklass var avgörande. Tjänstemän fick större tilldelning och arbetare mindre.

-Ett exempel är arbetare som inte bara köpte två hela buteljer Hennessy utan därtill en liter Martell. Myndigheterna vägrade tro att en vanlig arbetare drack så fina konjakssorter, utan tog för givet att spriten skulle säljas på svarta marknaden. Mannens motbok drogs in, berättar historikern Jenny Björkman som forskat om motbokens historia.

Fast inkomst och bostad var villkor för tilldelning. Gifta kvinnor fick hålla till godo med makens ranson och människor med oordnade levnadsförhållanden fick dricka på lokal eller skaffa alkohol illegalt.

En liter - i veckan

Motbokssystemet krävde förstås en omfattande kontroll av hur människor levde. Men nykterhetsnämnderna, socialarbetarna och läkarna betraktades ofta mer som spioner än som välmenande vårdgivare. Ibland kunde inspektionerna till och med övergå i handgripligheter.

-Motboken befäste det klassamhälle den skapades i, säger Jenny Björkman.

De mängder sprit som tilldelades ter sig med dagens dryckesmått mätt osannolika ut. De allra första, mest generösa, ransonerna motsvarade över en liter starksprit i veckan. 1955 hade maxvolymen krympt till 3 liter sprit i månaden.

Samhällsandan och opinionen gick mot ett allt mer individuellt samhälle. Människor fick utrymme att ta eget ansvar. Den 1 oktober 1955 avskaffades motboken och ersattes av dagens Systembolag som samtidigt blev riksomfattande.

Ökad konsumtion

Med slopat krångel och borttagen kontroll ökade drickandet snabbt. Så snabbt att man faktiskt återinförde viss kontroll med spärrlistor och legitimationskontroll. Men drickandet fortsatte uppåt ändå och med EU-inträdets slopade gränskontroller och generösare öppettider på Systemet accelererade alkoholkonsumtionen till nivåer vi inte sett sedan 1800-talet.

Men till skillnad mot när motboken föddes är det vin som dominerar och kvinnor står för en stor del av konsumtionen.

Kanske är ändå en ny kursändring på väg. De senaste tio åren finns en tydlig nedgång i de yngstas drickande som nu också märks när de blivit unga vuxna. Antalet niondeklassare som dricker alkohol har halverats de senaste femton åren.

-Om den här trenden håller i sig kommer vi i framtiden få se en nedgång i alkoholkonsumtionen, säger alkoholforskaren Mats Ramstedt.
155198h1024_3.jpg

Den 1 oktober 1955, samma dag som motboken avskaffas, föds Systembolaget sådant som vi känner det. Innan dess hade systembolagen bara funnits i regional form.

Sedan länge hade Systembolagen gjorts svåra att hitta på mörka bakgator med skyltfönstren uthyrda till kläd- eller skoaffärer. Inne i butikerna förvaras flaskorna liggande för att etiketterna inte ska synas.

När motboken slopades hävdes samtidigt förbudet mot starköl och alla som fyllt 21 år och är nyktra får köpa alkohol. Följden blev att alkoholförsäljningen ökade med 25 procent på ett år och att antalet fylleriförseelser fördubblades.

Källa: Systembolaget

Brattsystemet, eller motbokssystemet, infördes på försök redan 1914 i Stockholm, Göteborg och Jönköping och beslutades 1917 bli rikstäckande. 1919 var motboken införd i hela landet.

Syftet var att begränsa superiet genom nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll via den så kallade motboken där alla spritköp registrerades.

Starköl var förbjudet och vinkonsumtionen så liten att den inte ansågs behöva regleras.

Tilldelningen varierade kraftigt, bland annat beroende på personens kön och ställning i samhället. Gifta kvinnor fick som regel ingen tilldelning alls. Ogifta kvinnor kunde få viss ranson men först efter att ha fått sina levnadsförhållanden mer ingående granskade än männens.

Ransonerna var med moderna mått generösa. Som mest, sommaren 1914, var den maximala tilldelningen 16 liter starksprit per kvartal. Sista året hade den maximala ransonen krympt till 3 liter i månaden.

Källa: NE.se

Mest läst