140 IS-krigare lever i Sverige

En del svenskar väljer att åka till IS-intagna områden och ansluta sig till terrorgruppen. Ett fåtal personer återvänder hem igen och blir om igen svenska myndigheters ansvar.

ANNONS
|

Redan 2012 kom de första bevisen på att Sverige exporterar IS-krigare. En film spreds i social medier där radikala personer uppmanade sin "bröder" att komma och kriga med dem i IS-styrda områden.

– Men den största förändringen kom 2014 när kalifatet höll på att dra igång. Då såg vi att allt fler svenskar valde att ansluta sig till Islamiska Staten, säger Magnus Ranstorp som är terrorforskare på försvarshögskolan i Stockholm.

Svårast för kvinnor

För personer som väljer att åka ned, är en återvändo allt annat än simpel. IS beslagtar deras personliga dokument, vilket i stort sett omöjliggör en hemresa.

– Absolut svårast är det för kvinnor. I IS-ockuperade områden måste kvinnor ha sällskap av en man för att kunna korsa vägspärrar, dessutom måste de ha en stämpel på att de har tillåtelse att lämna området,berättar Magnus Ranstorp.

ANNONS

De som lyckas ta sig hem, flyr ofta via Turkiet, där de kan få hjälp av Svenska konsulatet.

Så tas de om hand

Enligt Magnus Ranstorp har Sverige bra koll på vilka IS-vänliga personer som tar sig in i landet. Det handlar om ett Europeiskt samarbete.

– Europol har 3 500 potentiellt farliga personer i sitt register. Av dem befinner sig 140 personer i Sverige.

När en person med potentiella IS-sympatier tar sig in i Sverige, gör Säpo en säkerhetsbedömning och inleder potentiellt en förundersökning. De försöker helt enkelt utreda om personerna har begått någon typ av brott.

Nästa steg är att socialtjänsten och polisen kopplas in.

– Socialtjänsten kommer hem till folk och gör en bedömning i hemmet, om det finns någon form av påtryckningar hemifrån.

Han säger att socialtjänstens viktigaste uppgift i det här läget är att hjälpa personer med IS- sympatier att ha kontakt med myndigheter.

– De behöver någon som håller dem i handen, så att de kan lotsas in i det svenska samhället igen, säger han.

Skillnad på kvinnor och män

Vilka är då personerna i vårt samhälle som väljer att ansluta sig till världens mest fruktade terrorgrupp? Enligt Magnus Ranstorp är det skillnad på hur kvinnor respektive män radikaliseras.

– Det som kännetecknar män som ansluter sig är att de i stor utsträckning har bristande social förmåga och att de är våldsbenägna. Och att de har problem med kritiskt tänkande.

ANNONS

Kvinnor präglas i större utsträckning av en sorts "utopisk bild" av vad den Islamiska staten innebär, enligt honom.

– Det kan vara så att de till exempel har hårda påtryckningar hemifrån på hur de ska vara. Eller att de känner påtryckningar från övriga samhället av något slag, att de känner att de är i utanförskap. Då kan de välja att ansluta sig till IS, för att det känns som en frigörelse.

Inte ett hot

Ranstorp säger att återvändande IS-sympatisörer inte utgör något särskilt hot mot Sverige som land.

– Det kan vara ett problem med återvändare om det handlar om länder som exempelvis Frankrike som har cirka 2 000 medborgare med någon form av sympatier för terrorgrupper. Men i Sveriges fall handlar det om få individer som Säpo håller koll på.

EnligtGenèvekonventionen som är grunden för den internationella brottsmålsdomstolen, ska alla länder spåra upp, utreda och medverka till att förövare av krigsbrott ska ställas till svars och lagföras. Detta med syfte att Sverige inte ska bli någon fristad för krigsbrottslingar.

I Sverige har Krigsbrottskommissionen inom polisen ansvaret för att utreda när en person med anknytning till Sverige är misstänkt för krigsbrott. Både i utredningen och när personen ställs inför rätta är det den svenska lagstiftningen om folkmord och folkrättsbrott som används, även om brottet har begåttsi något annat land, skriver polisen på sin hemsida.

ANNONS
ANNONS