I en ny utredning föreslås att anslagen till Svenska artprojektet ska minska med en tredjedel, från 65 till 45 miljoner kronor per år. Projektet har pågått i tio år för att öka kunskapen om växter och djur, och har bidragit till att över 2500 arter har upptäckts.

– Det finns ett stort behov av att prioritera arbetet med biologisk mångfald. Det kommer helt enkelt att ta mycket längre tid att få fram kunskap om vilka arter vi har i Sverige, och hur vi ska förvalta dessa på bästa sätt, om förslaget går igenom, säger Johan Bodegård, chef för Artdatabanken och ansvarig för projektet.

Enligt utredningen kan man spara pengar genom att stödet till naturhistoriska museer halveras. Nationalnyckeln, där resultaten har publicerats, ska upphöra som bokverk. I stället ska publiceringen ske digitalt.

– Själva publiceringskostnaden är marginell i sammanhanget, säger Johan Bodegård.

Vad innebär det att skära ner från 65 till 45 miljoner?

– Effektivisering jobbar vi med hela tiden. Men att skära ner en tredjedel av budgeten innebär ingenting annat än att vi måste jobba mycket långsammare och att vi inte kan nå ut på samma sätt.

Vad det handlar om, menar han, är att kunna ta hand om våra ekosystem, så att vi kan ta del av de tjänster de levererar. Tjänsterna kan vara pollinering av insekter, material så att vi får näringsämnen tillgängliga och rening av vatten.

– Alla de här tjänsterna utförs av arter. Det är de som fixar det problemet. Vi behöver ju veta vilka de är. Det är det artprojektet handlar om.

Förslaget ska debatteras vid en hearing den 29 juni. I samband med budgetpropositionen i höst kommer förmodligen ett slutgiltigt beslut tas.