Korruption i kommuner kartlagd
Korruptionen i kommuner och landsting upptäcks inte av arbetsgivare eller myndigheter, utan av privatpersoner och journalister. Det visar en unik kartläggning som gjorts av Statskontoret och som i dag överlämnas till regeringen.
Svagt skydd för dem som larmar, dålig kunskap om regler och minimal kontroll, är några av de problem som pekas ut. Nu föreslås ökat skydd för anställda som slår larm.
Det är fler som säger sig ha fått erbjudanden om otillbörliga förmåner i dag än vad det var 2008, enligt Statskontoret. Samtidigt bedömer allt fler tjänstemän och politiker att korruption förekommer men att det sällan leder till konkreta åtgärder.
Kartläggningen visar också att kommunala tjänstemän är mer utsatta för korruption än politiker, och att plan- och byggsektorn är den mest riskutsatta.
Varje år polisanmäls omkring 20 korruptionsbrott i den kommunala sektorn, antalet har varit konstant sedan 2003, enligt rapporten.
Korruptionen i Sverige är primitiv och sker över hela landet.
-Det handlar om nära relationer mellan medelålders män, säger Linda Hols Salén vid Brottsförebyggande rådet (Brå), som bidragit till rapporten.Brå upptäcker bara en bråkdel av fallen och kommunerna är inte heller intresserade av att sätta ljus på problemet med den negativa publicitet som blir följden. Privatpersoner och journalister står för 71 procent av anmälningarna.
Antalet kommuntjänstemän som svarar att de någon gång blivit erbjudna en muta har fördubblats till 12 procent mellan åren 2008 och 2011, medan antalet anmälningar legat konstant.
Medvetenheten om korruption är högre i kommuner som tidigare drabbats av stora skandaler. Men många mindre kommuner har ingen erfarenhet alls av att upptäcka korruption.
-I bara hälften av kommunerna är korruption över huvud taget en levande fråga. Att medvetenheten inte har spridits till kommuner och landsting tycker vi är lite märkligt, säger Johan Sörensson, chefsjurist på Statskontoret, till TT.En hög andel - åtta av tio politiker och tjänstemän i stora kommuner - anser att det förekommer mutor inom den egna kommunen. Kartläggningen visar också att den största risken för korruption finns i de kommunala bolagen där insynen är mindre och riskmedvetenheten svag.
-Det finns en risk att korruptionen kommer att öka och att kommunerna och landstingen inte är förberedda på att hantera situationen. Till exempel kan det saknas en tillräckligt stark intern kontroll, säger Johan Sörensson.Den vanligaste typen av muta är en nöjes- eller konferensresa men det kan även handla om en bjudmiddag eller biljetter till en hockeymatch. En annan vanlig form av muta är renoverings- och byggtjänster som utförs i den anställdes bostad.
Män är också enligt Statskontoret överrepresenterade både som givare och mottagare av mutor.
-Det rör sig nästan helt och hållet om medelålders män, det kan vara högre tjänstemän med längre erfarenhet eller chefer. De ska ha kommit en bit i karriären för att kunna ha makt och ha någon form av beslutsbefogenheter, säger Sörensson.Gunnar Stetler, chef för Riksenheten mot korruption, tror att uppmärksamheten kring korruption är positiv.
-Den allmänna medvetenheten kring problematiken gör att det antagligen kommer att upptäckas företeelser tidigare, säger han till TT.Men det finns en del konkreta åtgärder att vidta.
-Man måste se till att kommuner och offentliga myndigheter har en bättre, löpande revision. Att man reviderar i realtid. Och man måste se till så att det blir allmänt accepterat, och att man inte riskerar repressalier, om man anmäler den här typen av företeelser. Jag tycker att anmälningsbenägenheten borde vara större.
