Oppositionella i Turkiet fängslas med telefonavlyssning som bevisning.

Mängder av samtal i landet avlyssnas hos operatören Turkcell - med Telia Sonera som största ägare.

Tidningen Arbetet har granskat underlag till åtal mot 147 oppositionspolitiker, fackmedlemmar och människorättsaktivister i Istanbul. Bevisningen mot dem bygger på elektronisk övervakning. Sammanlagt har 631 mobiltelefoner avlyssnats, varav 569 har abonnemang hos Turkcell, som har 54 procent av alla mobilkunder i landet.

Det ger mycket god avkastning till Telia Sonera, som äger 38 procent - och Telia Soneras största delägare är i sin tur svenska staten, som brukar tala om kampen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter runt om i världen.

Advokater och fackliga företrädare i Turkiet som Arbetet talat med förstår att Turkcell, som andra operatörer, måste öppna sina servrar för säkerhetspolisen. Men de tycker att Telia Sonera och svenska staten bär det moraliska ansvaret och kunde göra mer i dialog med turkiska myndigheter.

Thomas Jönsson, chef för extern kommunikation på Telia Sonera, påpekar att bolaget inte äger majoriteten av Turkcell och måste agera via styrelsen. Ett brev har skickats till styrelsen om hur Telia Sonera vill att myndigheternas tillgång till näten ska hanteras, säger Jönsson.

-Vi har skrivit ett brev där vi ber styrelsen se till att vi gör precis det vi måste göra enligt lag och andra styrdokument och inte mer. Det brevet kommer att tas upp och behandlas på ett kommande styrelsemöte.

Jönsson hänvisar till att möjligheterna att påverka är större i bolag där Telia Sonera äger majoriteten.

-Här har vi förhållandevis små påverkansmöjligheter.

Jönsson pekar också på att Telia Sonera tidigare lagt fram ett handlingsprogram för att undvika medverkan till brott mot mänskliga rättigheter. Där ingår dialog med myndigheter och ideella organisationer i länder där Telia Sonera är verksamt.

Telia Sonera har tidigare, efter program i SVT:s Uppdrag Granskning, kritiserats för att säkerhetstjänsterna i Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Uzbekistan, Ukraina och Vitryssland har full tillgång till dotterbolagens nät. Också där har avlyssning lett till gripanden av oppositionella.