Fällda gravstenar kan tas bort
Kontrollen av gravstenar har skärpts sedan olyckan i höstas då en åttaårig flicka miste livet när hon fick en gravsten över sig. Men kostnaden för att säkra stenarna faller på de anhöriga – och om de inte går att nå, då tas gravstenen bort.
Relaterat
Fakta
Fakta: Gravrätten
Anhöriga ska utse en eller flera personer som ansvarar för graven, den eller de kallas för gravrättsinnehavare och skriver ett avtal med kyrkogårdsförvaltningen. Gravrättsinnehavaren bestämmer vem eller vilka som får gravsättas i graven och ansvarar även för dess skötsel.
Gravrättsinnehavaren förbinder sig till att hålla graven i ordnat och värdigt skick, vilket innebär att den måste ses till flera gånger under vår, sommar och höst. Missköts graven kan det medföra att gravrätten förverkas. Om man inte själv vill eller kan sköta om graven så finns det möjlighet att överlåta skötseln till kyrkogårdsförvaltningen mot betalning.
Källa: Svenska kyrkan. (TT)
Händelsenytt från Storgöteborg
Att se till att gravstenar står säkert har alltid varit en del i kyrkogårdsförvaltningens rutiner, men efter höstens olycka har arbetet intensifierats och allt fler stenar som anses farliga läggs ner på marken. Men där slutar förvaltningens ansvar. Eftersom en gravsten räknas som privat egendom så är det upp till de anhöriga att bekosta en ny montering. Får man inte tag på de anhöriga så kan det leda till att stenen plockas bort.
Svårt att få kontakt
Om en gravsten lagts ner har de anhöriga två alternativ: bekosta en ny montering av stenen eller ta bort den till självkostnadspris. Cecilia Forssell, jurist på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, tror att de flesta gravrättsinnehavare är medvetna om sitt ansvar, inklusive finansieringen. Men att få tag på anhöriga till ibland mycket gamla gravar kan vara svårt.
– Det där är jätteproblematiskt om man inte har bra informationskanaler, säger Cecilia Forssell.
En liggande gravsten räknas som vanvård, även om det är kyrkogårdsförvaltningen som lagt den. Gravrätten övergår till församlingen om ingen åtgärd vidtas och församlingen får då rätt att ta bort stenen.
Finns inga riktlinjer
Det saknas dessutom riktlinjer för hur länge man måste vänta.
– Det kan vara en process på ibland cirka tre år men vi försöker alltid få fatt i en anhörig, säger Carl-Olof Andersson på begravningsenheten vid Göteborgs kyrkogårdsförvaltning.
Anhöriga riskerar också att mötas av en otrevlig överraskning vid nästa kyrkogårdsbesök. Instabila gravstenar läggs nämligen ner omedelbart av säkerhetsskäl, och det är inte alltid man hinner få kontakt med anhöriga innan de själva märker var som hänt.
– Vi arbetar med att hitta en form för att komma i kontakt med gravrättsinnehavare tidigare, säger Carl-Olof Andersson.
