Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort inspektioner i elva av landets landsting och funnit brister i samtliga. Landstingen är dåliga på att styra, följa upp och utveckla verksamheten. Man har inte tydligt definierat ansvar och roller i organisationen, vilket ökar risken att undersökningar och behandlingar genomförs på fel sätt.

– Man följer helt enkelt inte de föreskrifter och krav som finns. Generellt så har man rätt många och omfattande brister, säger Catarina Danestig Sjögren vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Allvarliga biverkningar

Vid strålbehandling av cancer kan följden bli att frisk vävnad får för höga stråldoser med allvarliga biverkningar eller strålskador som följd. Varje år görs också omkring fem miljoner röntgenundersökningar i Sverige. En del av dessa sker enligt rapporten i onödan vilket ökar risken för att patienter kan drabbas av cancer.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska nu arbeta mer med information till landstingsledningarna.

Där finns det stora brister i kompetens när det gäller strålskyddsfrågor, enligt Börje Morian, verksamhetschef vid Bild- och funktionsmedicin inom Västerbottens landsting.

Tryck från politiker

Trycket från politiker och ledning är många gånger stort att hålla i gång verksamhet även i de fall där personalen inte har tillräcklig utbildning.

Ute på hälsocentralerna är det inte ovanligt att röntgenundersökningar görs ändå.

– Man tycker att alla kan utföra de här sysslorna utan korrekt utbildning. Och det kan man inte göra, säger han.

Västerbotten tillhör inte de landsting som granskats, men Börje Morian känner igen problemen som lyfts fram i rapporten.

– Det är en balans mellan att se till att verksamheten fungerar mot patienterna, samtidigt som man måste hålla ögonen på strålskyddet, säger han.