Över hälften av de ungdomar som rånar återfaller i brott, visar nya siffror från Brå.

– Personrånen är ofta grunden för en fortsatt brottskarriär, säger Marc Gynning, inspektör vid ungdomsroteln på Citypolisen i Stockholm.

Han ser ideligen gäng med killar som rånar andra ungdomar, ofta yngre. Ibland är motivet pengar, andra gånger makt.

– Det man rånar är nästan uteslutande dyra mobiltelefoner, som kan säljas eller bytas mot skulder, säger Gynning.

"Visa makt"

Gängen består av killar, ibland ett fåtal tjejer, i åldrarna 13–14 år och med ledare upp till 20-årsåldern.

– Rånen kan vara ett inträdesprov för de yngre, att visa att de vågar. Men det är också ett sätt att visa makt. Tyvärr finns också motivet att de är uttråkade, rånen blir en kick i vardagen, säger Gynning.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har gått igenom samtliga fall under åren 2001–2010 där ungdomar mellan 15–20 år fällts för brott. Om rån eller bilstöld är det första brott ungdomarna döms för är risken för återfall upp till fyra gånger så hög jämfört med till exempel skadegörelse, snatteri eller sexualbrott.

– Det är viktigt för polisen att klara upp de här brotten. Ungdomarna begår ofta andra brott, har större kriminella nätverk och kopplingar till äldre kriminella, säger Granath.

Knarkbrott

De dömda har ofta uppmärksammats av socialtjänsten redan före 15 års ålder, begår ofta brotten tillsammans med andra och har problem i skolan.

Enligt Patrick Widell, chef på ungdomsroteln vid Citypolisen, prioriteras rånen högt.

– Rån betyder att det är fara å färde. Personen har ofta gått några steg på sin brottstrappa. Rån är mer planerat, inget infall de får, säger han.

För tjejerna, som svarar för en mycket liten del av brotten, är det inte rån utan narkotikabrott som ger störst risk för återfall.