Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade relativt kraftigt 2010, jämfört med året innan. Ökningen var nästan elva procent, från 59,7 miljoner ton till 66,2 miljoner ton, enligt färsk statistik från Naturvårdsverket. Det är första gången sedan 2003 som utsläppen ökar i stället för minskar.

Verket påpekar att en av orsakerna är att utsläppen minskade rekordartat under 2009, en effekt av den dåvarande lågkonjunkturen.

Statistiken sträcker sig bakåt i tiden till 1990, det referensår som gäller för det nuvarande internationella klimatavtalet, Kyotoprotokollet.

Jämför man siffran för 2010 med 1990 har de svenska utsläppen minskat med cirka nio procent. Sedan 2005, det vill säga de senaste sex åren, har dock utsläppsnivån stått nästan helt stilla.

Tredje bäst i EU

Jämfört med övriga länder inom EU ligger Sverige bra till. Våra utsläpp per capita är cirka sju ton vilket är det tredje lägsta i hela unionen.

Enligt Maria Lidén på Naturvårdsverket beror den påtagliga ökningen av utsläppen från 2009 till 2010 på flera samverkande faktorer.

– Kärnkraften gick dåligt under 2010, och vi hade två kalla vintrar i följd. Detta i kombination med att ekonomin återhämtade sig gav en väldigt tydlig effekt, säger hon.

Enligt verkets siffror är det transportsektorn som står för den största andelen av utsläppen, nästan 21 miljoner ton. Vägtrafiken svarar ensam för 19 miljoner ton.

El- och värmeproduktion kommer som nummer två på listan med 10,6 miljoner ton, och på tredje plats kommer industrins förbränning med 10,1 miljoner ton.

Miljöpartiet anser att utsläppssiffrorna är alarmerande och att orsaken är att regeringen inte genomfört den miljö- och klimatpolitik som hade behövts.

– Det här är en kraftig indikation på en felaktig politik, säger språkröret Åsa Romson.

Det regeringen kallar världens mest ambitiösa klimatpolitik har i stället lett till en kraftig ökning av utsläppen. Romson hänvisar till klimatberedningens förslag 2008. Tio av de förslagen kunde kvantifieras, så att reduktionen kunde beräknas per år. Men regeringen genomförde bara två av de förslagen. Utöver klimatberedningens förslag till åtgärder föreslår MP fem andra förslag.

Mer pengar måste satsas på förnybar energi, menar Miljöpartiet. Här föreslår MP 2,5 miljarder kronor mer än regeringen under mandatperioden.

Kollektivtrafiken måste byggas ut, framför allt spårbunden trafik i storstäderna. MP föreslår 3,1 miljarder kronor.

Ett klimatinvesteringsprogram, KLIMP, bör införas för att hjälpa kommuner och företag att satsa på grön teknik. MP föreslår 1,8 miljarder kronor.

Rot-avdraget bör göras mer klimatanpassat och uttagsbeskattningen på vindkraft bör slopas.

"Verkligheten ikapp regeringen"

Även Socialdemokraterna kritiserar regeringen för de höga utsläppen. Enligt partiets miljöpolitiska talesperson Matilda Ernkrans (S) börjar nu verkligheten komma ikapp regeringen.

– Nu måste vår konservativa regering ta detta på allvar och börja investera i smarta lokala klimatinvesteringar, i energieffektiviseringar, i förnybart och infrastruktur. Investeringar som minskar våra utsläpp nu, skriver hon i ett pressmeddelande.

Både S och MP kritiserar regeringen för att statistiken kommer så sent.