”Tempelriddarens aktion i fredags är bland det mest storslagna och spektakulära som hänt under min livstid. Helt fantastiskt! Jag älskar krig, kaos, anarki och terror. Det får gärna ske fler attentat av den här kalibern i Norge och Sverige!”, skriver Niclas i ett mejl till GP efter Anders Behring Breiviks massaker i förra veckan.

För sex år sedan var Niclas med i nazistcellen i Västerås och skrev manifestet Revolution i välfärdsstaten. I romanform beskrev gruppen sina aktioner och offentliggjorde sin plan i fem faser, från inledande vandalisering av samhällets egendom till slutfasen med självmordsbombare och beväpnad gerilla.

Åtal i 22 fall

Medlemmarna av cellen greps redan i den första fasen och åtalades för 22 fall av grov skadegörelse på skolor och daghem för 1,4 miljoner kronor.

– Vår bedömning är att vi har ett stabilt antal på hundratalet individer i högerextrema organisationer eller nätverk som är beredda att ta till våld för politiska syften, från knytnävarna till attentat, säger Sara Kvarnström vid Säkerhetspolisen.

Enligt henne har inte händelserna i Norge föranlett någon förändring eller omprövning av Säpos arbete även om myndighetens analyschef tidigare i veckan medgav att man har ett ”kroniskt problem” av att fokusera på ett problem i taget. Under de senaste åren på islamistisk terrorism.

De hundratalet individerna ingår i vad Säkerhetspolisen benämner vit makt-miljön, hit hör sedan ett par år tillbaka framför allt tre grupper: Svenska motståndsrörelsen, Svenskarnas parti (tidigare Nationalsocialistisk front) och nätverket Fria nationalister. Därutöver finns mindre grupperingar och inte minst ett antal enstöringar som attraheras av den högerextrema miljöns politik och mål.

– Enligt vår bedömning rör det sig om ett fåtal ensamma personer, men det är svårt i ett demokratiskt samhälle att ha full koll, säger Sara Kvarnström.

Kartlägger poliser

Niclas har under flera år varit under Säpos lupp. Han har en bakgrund i Nationalsocialistisk front, men hoppade av för den mer militanta och resultatinriktade terrorcellen i Västerås.

De greps av den ordinarie polisen i samband med vandalisering av en skolbyggnad. Sedan han släpptes från fängelset, dömd för dopningsbrott och grov skadegörelse i terroristrättegången, har han fortsatt kartlägga poliser, åklagare och annan känslig myndighetspersonal. Nu i ett privat korståg mot svenska myndigheter.

Bland annat avslöjades 2007 att han fått ut en lista med 3 700 namn på anställda vid polismyndigheten i Västra Götaland. Han förklarade då att han såg ”Sverige som en fiendestat och vill orsaka den största möjliga skada”.

Heléne Lööw har forskat kring nazism och högerextrema rörelser under många år.

Enligt henne har ensamkrigaren som gör revolt mot det mångkulturella samhället en stark ställning i extremistmiljöernas böcker och musik.

– Föreställningen om den starka ensamma krigaren som träder fram i främsta ledet odlas i de här miljöerna. Men den finns också av taktiska skäl, för att man vet att den här typen av gärningsmän är de i särklass svåraste att upptäcka i tid. Grupper har mycket svårare att falla under radarn, säger hon.

Är en sådan som Niclas som sitter hemma och sympatiserar med Breiviks gärningar farlig?

– Man kan aldrig avgöra hans farlighet. Är han bland de här som sätter igång det hela, eller är han bland dem som längtar efter detta och gärna talar radikalitet? Inget av det är ofarligt, men det är de bedömningarna som polismyndigheter världen över brottas med. Chansen att de som går till handling upptäcks i förväg är en ren slump, det gäller att någon fattar misstankar och inte minst att den också blir trodd.