Telestolpe snart borta ur landskapet
Bilden av det svenska landskapet är på väg att förändras. En miljon telefonstolpar är snart ett minne blott. Frågan är om det överhuvudtaget finns någon sörjande.
Relaterat
– Det kan nog råda lite delade meningar om det, säger Irene Krohn vid Telias presstjänst.
Stolparna som löpt över åkrar och ängar och längs landsvägar har knappast varit estetiskt tilltalande. Dessutom har en del av dem varit inblandade i många trafikolyckor under årens lopp. Möjligen är det en förlust för fåglarna som förlorar en fin sittplats.
– De hittar nog andra ställen skulle jag tro, säger Irene Krohn.
Efter ett par försök 2009 började Telia förra året nedmonteringen av cirka en miljon telefonstolpar – ett projekt som väntas bli klart 2015.
Alltsammans berör omkring 50 000 hushåll i 200 kommuner. Av Telias 2,2 miljoner stolpar finns sedan bara drygt hälften kvar.
Den gamla metoden att tillverka stolpar gick ut på att låta furor torka i ett år innan de impregnerades, ofta med kreosot, innehållande kolväten klassade som cancerframkallande. Livslängden blev då mellan 50 och 70 år.
– De vi plockar ned ska förstöras enligt lagstiftningen och kommer inte att gå att köpa för allmänheten, säger Irene Krohn.
Fakta/Bakgrund
Bränns i särskild anläggning
Trästolpar används till att bära upp ledningar i elkraft- och telenät runt om i världen. Stolparna kan vara tryckimpregnerade med det organiska träskyddsmedlet kreosotolja.
Kreosot innehåller ett stort antal polycykliska aromatiska kolväten, av vilka somliga klassas som cancerframkallande.
Kreosotimpregnerat virke får inte användas i byggnader, på lekplatser, i parker och trädgårdar samt i anläggningar för friluftsliv där det finns risk för upprepad hudkontakt, inte heller i behållare för odling.
Kreosotbehandlat virke ska förbrännas i en förbränningsanläggning som har tillstånd att bränna sådant material.
Källa: Kretsloppsrådet (TT)
