Om man känner sig mobbad på nätet och gör en polisanmälan så hanteras den av den lokala polisen. De i sin tur vänder sig till it-sektionen om de behöver hjälp med det tekniska.

Men för att polisen ska kunna be Facebook om ip-numret till den användare som misstänks ha gjort något olagligt så måste det handla om brott som ger högre straff än böter.

– Och det händer mindre ofta i sådana här ärenden, säger Urban Swahn, kriminalinspektör vid polisen i Göteborg och chef över den grupp som jobbar med it-relaterade brott.

Varken polisen eller de åklagare som GP pratar med kan ge något rakt svar på vilken brottsrubricering som gäller för en facerape. Det beror helt på vad som har skrivits och i vilken utsträckning. Dataintrång är en tänkbar åtalspunkt om man går in i någonting som man inte har tillåtelse att gå in i. Ofredande och olaga hot, liksom förtal är andra alternativ.

Omständigheterna är viktiga och bevisfrågan kan bli svår.

– Det är lite så att rätten, polisen och åklagare inte riktigt hänger med. Utvecklingen går så fort, konstaterar Urban Swahn.

Dessutom hamnar nätmobbning långt ner på prioriteringslistan på grund av en allmänt hög arbetsbelastning.

Men i de fall där det handlar om grövre brott, som mord, misshandel eller våldtäkt, så kan alltså internettrafiken hos en misstänkt bli granskad.

– Då kommer man människor väldigt tajt in på livet och man blir lite mörkrädd när man ser hur folk beter sig på nätet.