Regeringen kan få brett stöd i riksdagen för att skicka Gripenplan till Libyen.

Senast svenskt stridsflyg deltog i strid var för nästan 50 år sedan.

Nato kan inom kort komma med en förfrågan om svenskt deltagande i den internationella insatsen mot den libyska regimen. Men under dagen ägnade sig försvarspakten åt att diskutera vem som ska leda operationen.

-Vi får avvakta och se vad Nato kommer fram till. Det är betydelsefullt, säger utrikesminister Carl Bildt.

Om Nato misslyckas att komma överens utesluter inte Bildt att Sverige kan delta i en operation som leds av en grupp länder, till exempel Frankrike, USA och Storbritannien, även om det vore mer okänd terräng för svensk del.

Under de första dygnen har insatsen mot Libyen letts av en koalition, med Frankrike, Storbritannien och USA i spetsen. Frankrike och Turkiet uppges vara emot att Nato tar över.

Det skulle dock vara lättare för Sverige att ingå i en Natoledd insats, eftersom man är väl bekant med paktens strukturer.

Ett svenskt deltagande kräver snabbeslut i riksdagen. Om regeringen lägger fram ett sådant förslag så kan det få brett stöd, bland annat av Socialdemokraterna.

-För mig har det ingen betydelse om förfrågan kommer ifrån Frankrike, från FN eller från Nato. FN har gett uppdraget, säger partiets utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin.

Vänsterpartiets ledare Lars Ohly säger sig vara försiktigt positiv till att skicka Gripenplan.

Senast svenskt stridsflyg deltog i strid var nästan 50 år sedan, då J 29 "Flygande Tunnan" stred i Kongo i början av 60-talet.

Försvaret har informerat regeringen att man kan skicka upp till åtta Gripenplan till Libyen. De ingår i den nordiska stridsgruppen, är det mest vältränade flygförband Sverige har och är helt kompatibelt med Nato. Enligt Anders Silwer, chef för flygtaktiska staben kan planen vara på plats, till exempel på flygbaser på Sicilien eller Kreta, "dagar" efter ett politiskt beslut.