Plastkoppen, digitalkameran och din mat har sitt ursprung i ett pris.

Forskarvärldens finaste utmärkelse – flera hundra har delats ut sedan 1902 – ska ges till den vars upptäckter varit till mest nytta för mänskligheten.

Ett tydligt bevis på en Nobelupptäckt som nästlat sig in i våra liv finns i leksaker, matförpackningar och påsar. Två forskare fick 1963 kemipriset för att de utvecklat en metod att sätta samman polymerer till ett numera välkänt material – plast. Föremål som tidigare slukade stora mängder energi att tillverka kunde i stället göras i plast.

– En glas – eller metalltillbringare ersattes av en i plast. En flätad korg eller en låda blev i stället en påse som tog en sekund att tillverka och inte kostade någonting. Det är ett pris som väldigt väl beskrev Alfred Nobels tankar om nytta för mänskligheten, säger Peter Zander, intendent på Nobelmuseet i Stockholm.

Drack bakterier

Utöver plast är många av kemipristagarnas upptäckter inblandade i en rad olika tillverkningsprocesser och material. De nu för tiden så bespottade tillsatserna i mat har sannolikt fått hjälp på vägen.

– Så fort man vill tillverka något som man inte direkt kan isolera från en planta eller fisk, då måste man göra det syntetiskt och det har alltid koppling till något Nobelpris, säger Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelpriskommittén för kemipriset och professor i biofysik.

Medicinprisens nytta är odiskutabel. Antibiotikan, som bland andra Alexander Fleming fick medicinpriset för 1945, förbättrar världshälsan varje sekund.

På senare tid finns exempel på pristagare som gett sig på sjukdomar som påverkar många människors vardag. Medicinpristagaren 2005, Barry Marshall, hittade den bakterie som leder till magkatarr. För att bevisa sin tes drack Marshall själv en bakterieodling – och fick genast magkatarr.

Sparade människoliv

Vid sidan av medicinpristagarnas forskning har också tillverkningen av syntetisk ammoniak, som belönades med kemipriset 1918, räddat många liv. Ämnet används för att göra konstgödsel.

– Europa stod då på randen till att inte kunna försörja sig. Vi hade inte kunnat äta oss mätta utan konstgödning. Om man ska räkna antal miljarder människor som har en upptäckt att tacka för sitt liv, då är det här otroligt viktigt, säger Peter Zander.

Den snabba tekniska utvecklingen kan vi också tacka en rad pristagare för. Transistorn, grunden för hela den elektroniska revolutionen, belönades 1956 med fysikpriset. I hårddiskar, både i datorer och i mp3-spelare, används en teknik som gör det möjligt att lagra stora mängder information på mycket liten yta. Grunden lades 1988 vid upptäckten av GMR (giant magnetoresistance) och belönades med fysikpriset 2007.

Också bredbandet (fiberoptiken), digitalkameran (bildsensor) och dvd-spelaren (lasern) är produkter av prisad forskning.

Viktigt för världsbilden

Grafen, det supertunna kolmaterial som blev föremålet för årets fysikpris, är en upptäckt som kan ta stor plats i våra hem på sikt. Åtminstone om Lars Bergström, sekreterare i Nobelpriskommittén för fysikpriset och professor i teoretisk fysik, får sia om framtiden.

– Det är ett av mina favoritpris. Det öppnar helt nya möjligheter. Man kan tänka sig olika former av belysning, böjliga dataskärmar och elektroniska tidningar, säger han.

Men Nobelpris ges inte bara till upptäckter som fyller ett konkret medicinskt eller praktiskt behov. Lars Bergström lyfter fram de forskare som fann värmestrålning från universums uppkomst, Big Bang. En upptäckt som kan vara minst lika betydelsefull för vårt liv – och hur vi upplever det.

– Det är upptäckter som är viktiga för vår världsbild. Vi börjar förstå hur människan passar in i de riktigt stora sammanhangen och det påverkar oss varje dag, säger han.