Den globala uppvärmningen har lett till att det arktiska sommaristäcket tunnats ut och krympt rejält de senaste decennierna. Det finns nu farhågor om att havsisen inom några få decennier kan försvinna helt under sommarhalvåret.

Om farhågorna besannas kommer isbjörnsstammen, på 22 000–25 000 djur, att minska kraftigt i brist på föda. De krympande isarna har redan medfört att isbjörnarna fått svårt att livnära sig. Dessutom har isbristen fört med sig att bytesdjuren, sälarna, blivit färre när deras livsmiljöer försvunnit. Issmältning och brist på föda tvingar nu isbjörnarna allt längre söderut.

Samtidigt har brunbjörnarna, dit grizzlybjörnen hör, sökt sig norrut i takt med att klimatet blivit mildare. I Kanada rör sig exempelvis grizzlybjörnar redan i samma områden som isbjörnarna uppehåller sig.

Varnar för följderna

Amerikanska forskare varnar i tidskriften Public Library of Science (PLos One) för följderna om isbjörnarna och deras närmaste släktingar på allvar börjar konkurrera om samma utrymme och föda.

Tidigare i år slog en forskarstudie fast att isbjörnen är en av jordens yngsta djurarter. DNA-analyser av ett käkben från en isbjörn som levde på Spetsbergen för 110 000–130 000 år sedan visade att djuret levde nära den tidpunkt då isbjörnen knoppades av från sin närmaste släkting brunbjörnen, för runt 150 000 år sedan.

Men trots att uppsplittringen i två arter skedde så pass nyligen är arternas skalle och tänder extremt olika, visar forskarstudien. Brunbjörnar som lever på växter, gräs, vegetation och bär har stora kindtänder för att kunna tugga och mala ner växterna och deras mag- och tarmsystem är anpassat för att smälta den typen av föda.

Klarar inte växtföda

Isbjörnen utvecklades enligt forskarna mycket snabbt till det extremt kalla klimatet under de gångna istiderna och tänder och matsmältningssystem är helt anpassat till en diet på säl. Om arten trängs ännu längre söderut och tvingas leva på växtföda kan det gå riktig illa, varnar forskarna.

– Resultatet kan bli att isbjörnarna tappar i vikt, minskar i storlek, föder mindre kullar och får svårare att föröka sig. Det innebär i sin tur att färre överlever till vuxen ålder och att populationen minskar, säger utvecklingsbiologen Graham Slater som lett studien.

Forskarna har jämfört kraniets storlek hos isbjörn respektive grizzlybjörn och utifrån den informationen beräknade de hur kraftigt bett respektive art har och vilken art som har det kraftigaste kraniet. De fann att bitstyrkan var jämförbar, däremot har isbjörnen mycket svagare skallstruktur.

Konkurreras ut

Forskarna ifrågasätter om isbjörnen kan överleva om den i fortsättningen är hänvisad till en föda av växter, gräs och bär. Studien visar att isbjörnens kranium, käkar och tänder har en relativt vek struktur som inte är anpassad till en växtrik föda.

– När den globala uppvärmningen tvingar brun- och isbjörnar att mötas på allvar och börja slåss om födan ser det ut som om brunbjörnen kommer att vinna lätt. Våra resultat kan tjäna som en varning om att isbjörnen inte är flexibel nog för att överleva om den nuvarande trenden står sig, säger Graham Slater.

Vid sidan om klimathotet hotas isbjörnarna av både legal jakt och tjuvskytte. Cirka 700 djur får skjutas under den årliga reglerade jakten och därutöver faller minst 200 djur för tjuvskyttarnas kulor.

Det kan enligt forskarna dröja länge innan isbjörnen hotas av utrotning, men de bedömer att den sannolikt kommer att bli mycket sällsyntare i framtiden.