"Underbart!" skriver Thomas Quick på sin Twittersida efter beskedet att Svea hovrätt beviljar honom resning i ännu ett mål. Denna gång avser resningen mordet på 9-åriga Therese Johannessen i Norge 1988.

"Hovrättens snabba beslut om resning kom som en blixt från klar himmel", fortsätter han och tillägger att advokaterna blev "makalöst överraskade".

Förre överåklagaren Christer van der Kwast som tidigare fått Quick fälld för åtta mord anser att resningsbeslutet är tecken på ett sorgligt tillstånd i rättsväsendet.

Det han framför allt vänder sig emot är att det så kallade nyhetskravet inte är uppfyllt. Ett krav för att resning ska beviljas är att man kan presentera nya bevis.

TT: Vilket var det tyngsta beviset mot Quick?

Förberedelserna för att utse en ny åklagare som ska ta hand om resningsärendet inleds nästa vecka. Då träffas överåklagare Urban Svenkvist från riksåklagaren (RÅ) och chefsåklagaren i Falun Fredrik Skoglund för att diskutera frågan, uppger RÅ:s informationsdirektör Karin Rosander för TT.

Quick, som numera heter Sture Bergwall, hade erkänt mordet och den fällande domen grundades på hans uppgifter. Stödbevisning som kunde binda honom till brottet saknades helt, slår hovrätten fast och beviljar resning på den svagare grunden, så kallade "synnerliga skäl". Det betyder att en ny domstol bör känna till de nya omständigheter som framkommit, i det här fallet Quicks återtagna erkännande.

Thomas Quick är dömd i sex rättegångar för mord på åtta personer.

2008 tog Quick tillbaka samtliga erkännanden och ansökte om sin första resning. 2009 beslutade Svea hovrätt att bevilja Quick resning för mordet på Yenon Levi 1988.

Hans nästa ansökan kommer att avse morden på Trine Jensen 1981 och Gry Storvik 1985.