Wikileaks publicering av över 90 000 hemliga fältrapporter från Afghanistan är den största militära medieläckan i historien. Amerikanska UD har i skarpa ordalag anklagat sajtens grundare Julian Assange, för att sätta tusentals amerikanska soldaters liv på spel.

Själv jämförde Assange publiceringen med att öppna Stasiarkiven. Här hittar man ”den ena jävliga händelsen efter den andra”.

För att säkerställa publiceringen av det hemligstämplade materialet använde sig Wikileaks bland annat av det svenska it-företaget Periquito, PRQ, som säljer bredband till sajten. Wikileaks har fler leverantörer i Belgien och Polen.

PRQ lägger sig inte i eller censurerar vad Wikileaks publicerar.

– Men jag hoppas att Sverige fortfarande ska kunna fungera som plattform för den här typen av uppgiftsläckning. Vi har ju källskyddet för journalister och en relativt stark yttrandefrihetsgrundlag. Det är viktigt att man kan komma ut med väsentlig information utan att vara rädd för repressalier, säger Mikael Viborg, styrelseledamot och talesman för PRQ.

Från Piratpartiet är man tämligen övertygat om att USA kommer att försöka stoppa Wikileaks och tänker stödja sajten på samma sätt som man gjort med Pirate Bay.

– Detta slår ännu hårdare mot maktens hjärta i USA, så därför tror jag att de kommer att försöka få svenska myndigheter att stänga ner Wikileaks. Men det är upp till bevis för svenska politiker att visa om de viker sig, säger Anna Troberg, vice ordförande i Piratpartiet.

– Ur demokratisynpunkt är det viktigt att sådana här sajter får vara uppe. Piratpartiet har beslutat att om Wikileaks får problem, vilket de har haft flera gånger tidigare, kommer vi att erbjuda dem serverutrymme och bredband på vår sajt, säger hon.

Men att föröka stoppa Wikileaks via svenska bredband är en svår juridisk nöt.

Det finns ingen ansvarig utgivare, var servrarna finns är oklart. Den svenska bredbandsleverantören har inget utgivningsbevis, och sorterar inte under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Och om någon gjort sig skyldig till brott mot rikets säkerhet, genom obehörig befattning med hemlig uppgift, så gäller det enbart svenska förhållanden och inte någon annan stat.

– Handlar det om internationella operationer är det ett problem. För läcker man information är det inte automatiskt så att det kan fällas till ansvar i Sverige att det skulle innebära ett men mot rikets säkerhet. Lagstiftningen har inte hängt med i hotbilder och teknikutveckling, säger Runar Viksten, ordföranden i försvarsunderrättelsedomstolen.