Hbt-personer får inte den vård de behöver trots att de har större vårdbehov än befolkningen i stort, hävdar diskrimineringsombudsmannen (DO). Diskriminerande strukturer och kränkande bemötande gör att många skräms bort från sjukvården.

En homosexuell man som sökt hjälp för en nackspärr erbjuds ett hiv-test.

En man som vill besöka sin sjuka make stoppas eftersom sjukhuspersonalen förutsätter att en närstående inte kan vara av samma kön.

Det är exempel på kränkande och diskriminerande behandling som hbt-personer har mött i den svenska vården och som leder till att många drar sig för att söka vård. Det är extra olyckligt eftersom hbt-personer som grupp har sämre hälsa både fysiskt och psykiskt, skriver DO Katri Linna i en debattartikel i Dagens Nyheter i samband med att Pridefestivalen inleds i Stockholm på måndagen.

Alla har rätt till samma vård och att bli bemötta på lika villkor, skriver DO och pekar bland annat på reproduktionsvården, där många landsting har skilda villkor för behandling av hetero- respektive hbt-personer, samt att lagstiftningen fortfarande kräver sterilisering för en transsexuell person som ska genomgå en könsoperation.

Sjukvårdspersonal måste sluta att utgå från att alla människor är heterosexuella och behandla sjukdomar och ställa frågor utifrån symtom och diagnos, inte utifrån könsidentitet eller sexuell läggning, kräver DO.