Carmesund hemma - men inställd på en fortsättning
Trött hålögd och i behov av en dusch. Teologen Ulf Carmesund kom på onsdagseftermiddagen hem till Alingsås efter ett par dygn i israeliskt häkte. Lättad, men helt inställd på en fortsättning.
Relaterat
Hustrun Ulrika Englund och de tre döttrarna Hedvig, Siri och Alva mötte redan på Arlanda tidigare under dagen. På Landvetter väntade ett nytt pressuppbåd och mer familj. Sedan i måndags morse när de första nyheterna om den israeliska attacken på Ship to Gazas konvoj briserade har det inte blivit mycket sömn för de hemmavarande.
- Jag har förstås varit väldigt orolig, säger Ulrika Englund. Men egentligen tror jag inte att vi fattar riktigt vad vi varit med om. Inte ännu i alla fall.
Barnen har gått i skolan som vanligt men för Ulrika Englund har det varit motigare att sköta sitt rektorsjobb. Tioåriga Siri var den som sammanfattade familjens ståndpunkt:
- Vi vet ju att han gjorde en bra sak.
Gång på gång upprepade Ulf Carmesund hur attacken mot konvojen gått till på Medelhavet. Själv styrde han fartyget Sfendonh vid halv tolvtiden på natten när båten blev uppropad av den israeliska marinen. De beordrade skeppet att lägga om kursen.
- Vår kapten svarade att vi inte hade för avsikt att ända kursen och att vi befann oss på internationellt vatten. Israelerna svarade då att vi var tvungna att byta kurs, berättar Ulf Carmesund och tillägger att kaptenens fråga om var Israels territorialvattengräns går blev obesvarad.
Sedan hände bordningen av fartygen väldigt snabbt, vid fyratiden på morgonen. Båtens kapten fick en gevärskolv i huvudet för att han skulle lämna kommandobryggan.
- Det var fullt av folk överallt och ett väldigt tumult, berättade han strax efter ankomsten till Landvetter. Havet var svart av militärbåtar av olika slag.
Allt var över på cirka 10 - 15 minuter. Då satt alla aktivister ned på däck och skutan hade fått ny, militär, besättning.
Enligt Carmesund använde de israeliska soldaterna paintball-vapen och gummikulor, förutom det gevär man använde för att knacka ned kaptenen.
Innan Ulf Carmesund fick återförenas med sin otåligt väntande familj sade han att han egentligen aldrig varit rädd. Enligt Carmsund var det som att befinna sig mitt i en krigsfilm - en riktig B-film.
Att det inträffat dödsfall fick han reda på i tisdags via en irländsk diplomat. Det enda han oroar sig för nu är hur det gått för de andra i gruppen.















