Organ kan tas från hjärtdöda Nytt regelverk.
Hjärtdöda kan i framtiden bli organdonatorer också i Sverige. Orsaken är den stora bristen på organ.
Relaterat
Fakta
Fakta: Organdonation
Förra året donerade 128 människor sammanlagt 428 organ.
223 njurar, 114 levrar, 47 lungor och 44 hjärtan.
Organen tas om hand medan den avlidnes cirkulation hålls igång med hjälp av respirator.
I dag tas organen medan hjärtat är igång, men när personen är hjärndöd. Donationsviljan sjunker, liksom tillgången på organ att transplantera. Sverige är inte unikt, det ser likadant ut i vår omvärld.
Många länder har skapat regelverk för att snabbt kunna ta tillvara organ från personer som avlidit i hjärtdöd. Det handlar om människor som faller ihop i plötslig hjärtdöd eller om människor som avlider på sjukhus när hjärtat slutat slå.
Norge har precis sjösatt sitt regelverk och nu börjar diskussionen också ta fart i Sverige. Om knappt två veckor hålls det första mötet för svenska läkare om donation efter hjärtdöd. De läkarkategorier som främst är berörda är intesivvårdsläkare och transplantationskirurger.
Färre dödliga bilolyckor
Att tillgången på organ minskar har trolign flera förklaringar. En är att bilolyckor med dödlig utgång minskar.
En annan möjlig förklaring är att stora delar av befolkningen numera är välmedicinerade och slipper få stora hjärnblödningar med dödlig utgång.
I huvudsak är det dessa två kategorier patienter som donerar sina organ sedan de förklarats hjärndöda. Man har en tid på sig att att ta ut organen, ta reda på den avlidnes eller anhörigas donationsvilja.
Om hjärtdödas organ också kan tas tillvara kan tillgången på organ, framförallt njurar, bli betydligt större än i dag.
Det måste gå snabbt
Men att ta organ från en människa som nyss avlidit i hjärtdöd kräver en lång rad överväganden, inte minst av etisk natur. Det är nämligen bråttom från det man konstaterat dödsfallet tills en möjlig donationsoperation kan genomföras. Går det inte snabbt nog blir organen obrukbara.
De flesta länder har infört en ”no-touch” -princip sedan dödsfallet konstaterats. Det innebär att man inte gör något alls förrän en viss tid har förflutit – i Spanien innebär detta bara ett par minuter, i Italien 20 minuter.
Proceduren är till för att försäkra sig att hjärtat inte kommer igång spontant.
Sedan har olika länder valt olika strategier för att säkra organen och för att ta reda på den avlidnes donationsvilja.
Går att öka i dagens system
Det är bland annat om detta mötet i Stockholm kommer att handla.
– Jag är övertygad om att det här kommer också i Sverige, säger docent Bengt-Åke Henriksson donationsansvarig läkare i Västra Götaland och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Men Henriksson menar att det går att öka donationerna redan med dagens system. Det handlar framförallt om utbildning, att kunna identifiera eventuella donatorer i tid.
”Kan inte vara enda undantaget”
Hans kolleger, transplantationskirurgerna Göran Dellgren vid Sahlgrenska och Annika Tibell vid Karolinska sjukhuset tror också att systemet kommer i Sverige.
– Vi kan inte vara det enda undantaget bland alla västländer, säger Annika Tibell och menar liksom Göran Dellgren att donerade organ från hjärtdöda kan bli ett sätt att ta tillvara på människors donationsvilja.

















