Molnet kan skapa ångest
Tycker du det är spännande med askmolnet? Eller känner du dig orolig?
Relaterat
- Människor som är oroligt lagda eller redan har en psykisk sjukdom riskerar att må sämre på grund av askmolnet. Istället för att tro på experterna, fantiserar de själva om faror och konsekvenser, säger Per-Olof Michel, överläkare vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala.
Främsta orsak till oron och ångesten är att man inte själv kan påverka situationen. Och då finns ingen bättre medicin än klar och tydlig myndighetsinformation.
Per-Olof Michel jämför med hur människor reagerade efter Tjernobylolyckan 1986, då delar av Sverige drabbades av radioaktivt nedfall. Trots den information som då gavs, sökte fler personer än vanligt vård för oro och nedstämdhet vid vårdcentralerna i de berörda områdena.
- Det är viktigt att man känner tilltro till experterna. Så här långt tycker jag att myndigheterna varit bra, inte minst tack vare den isländske geovetaren Reinir Bödvarsson, säger han.
Per-Olof Michel har studerat effekterna på den psykiska hälsan efter flera tidigare katastrofer. En slutsats är att människan har en väldigt bra förmåga att anpassa sig.
- Allvarliga händelser tar fram både det bästa och det sämsta hos oss människor. Många blir hjälpsamma, medan andra bara
tänker på sig själva och på hur de ska tjäna något på situationen.
Bland de svenskar som är drabbade av askmolnet och inte kan ta sig hem som planerat finns dubbla känslor, tror Per-Olof Michel.
- Självklart är de irriterade, men samtidigt tvingas de bli aktiva och påhittiga. Läget driver helt enkelt fram nya lösningar.
Psykologen Kerstin Bergh Johannesson vid Uppsala universitet har just blivit klar med en avhandling om hur offren för tsunamin återhämtat sig. Även hon betonar vikten av information:
- Askmolnet kan givetvis få vissa människor att känna sig maktlösa. En del kanske också är rädda för nedfall, tror Kerstin Bergh Johannesson.
Men de flesta svenskar upplever nog ändå vulkanutbrottet som en intressant påminnelse om vår litenhet.
- Det är som när man drabbas av ett våldsamt snöoväder. Det är bara att gilla läget, säger Kerstin Bergh Johannesson.
