Rut-debatten, om hushållsnära tjänster, har rasat och partiledarna har duellerat i me-dierna.

Men väljaropinionen har inte låtit sig påverkas synbart. Maktbalansen mellan blocken är oförändrad, jämfört med föregående månad.

Inget av partierna har fått så mycket ökat eller minskat stöd att felmarginalerna är passerade. Men det går att dra flera viktiga slutsatser av att rörelserna inte är så stora.

Socialdemokraterna har inte fått det lyft Mona Sahlin eftersträvat sedan hon drog igång partiets förnyelsearbete. Med 34 procent ligger S sämre till än i förlustvalet 2006.

Istället är det Miljöpartiet som fortsätter att lyfta den rödgröna oppositionen. MP är nu dubbelt så stort som vid valet 2006.

Moderaterna, vars partiledare Fredrik Reinfeldt nu åter är synlig i inrikespolitiken, närmar sig Socialdemokraterna. M har tagit sig över 30 procent. I slutet av förra året låg statsministerns parti på 25 procent.

Men det hjälper inte upp alliansens siffror, eftersom de tre borgerliga småpartierna fortsätter ha svårt att övertyga. Både Kristdemokraterna och Centern är kvar i balansgången på riksdagsspärren.

För andra mätningen i rad hamnar Sverigedemokraterna i en marginaliserad roll, med väljarsympatier som inte räcker till för en riksdagsplats. Men partiet är exakt lika stort som KD.

Det skiljer fem procentenheter mellan de två regeringsalternativen. Det motsvarar knappt 300 000 röster. För att behålla regeringsmakten behöver de borgerliga partierna locka 150 000 nya röster till blocket – utan att förlora gamla sympatisörer.

Samtidigt måste småpartierna profilera sig mer än de har lyckats göra hittills. Det betyder att de också kommer att försöka ta röster från allianskollegorna.

En del av de nya kan finnas bland de drygt 15 procent av de röstberättigade som räknar med att rösta blankt eller inte har bestämt sig. Det är människor som tar ställning sent. Många är unga.

I denna grupp kommer alla partier att fiska för att stärka sina positioner. Alliansen är svag i de unga väljargrupperna. Men det är även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

För S-ledaren Mona Sahlin är situationen mycket speciell. Hon fortsätter att vara den statsministerkandidat som ligger bäst till. Men det egna partiets opinionssiffror är en besvikelse för henne.

– Socialdemokraterna går väldigt dåligt i storstäderna. Något måste de göra för att nå dessa väljare, säger Toivo Sjörén, som är ansvarig för opinionsmätningar på Sifo.

Mona Sahlin tvingas inte bara konstatera att MP-språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson tar hand om tidigare S-väljare. De lyckas också med det som S hade föresatt sig att göra.

MP lockar väljare från det andra blocket. Partiet lyckas i storstäderna. De attraherar de unga. Och de vinner matchen om kvinnorna.

– Miljöpartiet tar lika mycket från de borgerliga partierna som från Socialdemokraterna. En och en halv procent försvinner över blockgränsen på grund av Miljöpartiet. Men den största tillkommande gruppen är människor som inte tidigare har röstat, säger Toivo Sjörén.