Fettisdagen är sista dagen i fastlagen, de tre dagarna som förr i tiden föregick den kristna fastan före påsk. Fastlagen firas på många håll i världen - till firandet hör bland annat de stora karnevalerna, som den i Rio, och firandet av Mardi Gras i New Orleans och andra städer.

Under fastan var kött och ägg förbjuden mat (ordet karneval kommer av orden "carne" och "vale" och betyder just farväl till kött).

I Sverige nöjer vi oss nu för tiden mest med att fira fastlagen genom att äta semlor på fettisdagen. Runt 50 miljoner kronor i snitt spenderar göteborgarna på en säsong. Under fettisdagen tiodubblar bagerierna sin semleproduktion.

Men på den katolska tiden förberedde man den nästa sju veckor långa fastan med att roa sig och äta upp sig även på fläsksöndagen och blå måndagen.

Fettisdagen kallades och vita tisdagen eftersom mjöl- och mjölkmat av alla slag dominerade.

Dagen var också brytpunkt mellan vinter- och sommarhalvår. I alla fall på 1800-talet markerades genom att det var sista dagen man hade med sig lyse ut i ladugården och första dagen när kvällsmaten skulle ätas i dagsljus. Allt enlig Nordiska museets webbplats som också berättar att det var viktigt att bjuda besökande på något att äta och dricka under fastlagen - annars bringades olycka över gården.

Att studera vädret var också extra viktigt under fastlagen.

Långa istappar - som i år - ansågs vara ett gott tecken. Goda spannmålskördar är att vänta sådana år. Om fettisdagen dessutom bjuder på takdropp under fettisdagen mjölkar korna bra under sommaren.

Fast det verkar ju vara sämre med dagsmejan i Göteborg fettisdagen 2010 - här blir vädret enligt SMHI mulet hela dagen.