Den svenska lagstiftningen bedöms ge goda förutsättningar för invandrare att delta i samhället. I en ny studie hamnar Sverige i topp över hur länder klarar integrationen.
- Det är klart att det är både positivt och glädjande att vi ligger i topp när det gäller att ge formella möjligheter till integration. Samtidig ska vi inte lura oss att tro att integrationen därmed är löst. Vi har fortfarande mycket stora utmaningar när det gäller arbetskraftsdeltagande och framför allt hur lång tid det tar att komma ut på arbetsmarknaden, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP).
Framför allt värderas den svenska lagen som fördelaktig inom arbetsmarknad, familjeåterförening och anti-diskriminering. Boende, utbildning och medborgarskap får inte lika höga betyg.
Undersökningen fastslår att det egentligen inte finns några formella hinder för en lyckad integration. Ändå har den inte fungerat.
- Det har varit för mycket av omhändertagandementalitet i integrationspolitiken. Vi förändrar etableringen i Sverige med ett starkare fokus på att komma i jobb och att lära sig svenska. Det handlar om att se vad människor kan bidra med i stället för vilket bidragssystem man ska hamna i.
Ullenhag framhåller att vi aldrig haft så många utrikesfödda som arbetat som nu.
- Men det hjälper ju inte dem som väntat sex, sju, åtta eller nio år på att komma in på arbetsmarknaden.
- Det spelar roll också för nästa generation. Vi har i dag riktigt utsatta områden där barn växer upp utan att känna nästan någon vuxen som har ett jobb att gå till. Det är klart att det skapar en uppenbar brist på framtidstro.
Bakom studien står bland andra British Council, en brittisk oberoende statlig myndighet.
Studien, Migrant Integration Policy Index (Mipex), granskar lagar och regler som gäller för invandrare, men mäter inte de verkliga resultaten när det gäller integration.